Artiklar, videor och intervjuer om corona

Våra forskare belyser coronakrisen utifrån sina expertområden. Du hittar intervjuer i media, artiklar av forskare, videor och annat material relaterat till corona här.

Is Swedens soft lockdown working?
Trots relativt sett höga dödstal i Sverige jämfört med andra länder är påverkan på olika hälsoindikatorer på populationsnivå begränsade, säger Martin Kolk, demograf, till den amerikanska nyhetskanalen Newsy, i ett inslag om den svenska coronastrategin. "The effect on population level health metrics is quite limited. In order to really evaluate what different countries are doing and to judge both the epidemiological, societal and economic consequences, we really have to wait at least one year."  

Maffian <3 corona - Hur den itialinska maffian utnyttjar utsatta människor i coronakrisen
Företag går på knäna, fattigdomen ökar, desperata människor behöver snabba pengar. "Maffian har ett guldläge nu. Det finns så många socialt utsatta människor. Nya grupper kommer sätta sig i skuld till maffian." Carina Gunnarson, maffiaexpert och forskare vid Institutet för framtidsstudier var med i senaste Svt Utrikesbyrån för att prata om hur den italienska maffian drar nytta av coronakrisen.

Upphöjandet av statsepidemiologerna - och vad det säger om oss
En artikel i den franska tidningen L'Obs (Le nouvel observateur) tar ett grepp om fenomenet att statsepidemiologerna eller motsvarande i många länder har upphöjts till hjältar. Vad säger det om oss, vår tid och vår rädsla? Gustaf Arrhenius är en av de intervjuade i tidningen och uttalar sig om den svenska situationen: "Det finns mellan befolkningen och Tegnell samma förtroendeförhållande som mellan en sjuk och hans läkare". För er som kan franska finns en pdf på det tryckta tidningsuppslaget här > Des scientifiques
superstars

Ny undersökning - så här känner svenskarna inför coronakrisen
Sex av tio har fortsatt att jobba under coronakrisen. Det är bara sju procentenheter färre än före krisen. Ungefär hälften jobbar hemifrån. Oron för sjukdomen samt dess följder är större bland dem som går till jobbet som vanligt. De allra flesta ställer sig bakom Sveriges coronastrategi och över 70 procent tycker att myndigheter, politiker samt press, radio och tv har hanterat krisen bra. Det är några av resultaten från en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av bland andra Institutet för framtidsstudier. Studiens resultat beskrivs på DN debatt: "Coronakrisen mer oroande för dem som går till jobbet”

Patrik Lindenfors: Viruset beter sig som fake news
"I ett biologiskt perspektiv är virus inte något levande. Snarare som desinformation paketerat i ett hölje av proteiner och fett. För att informationen ska få någon effekt krävs att den infekterar och styr om en värdcells funktioner. Faran med virus ligger helt i deras informationsinnehåll. Idéer fungerar likadant. Tänk på hur tankar om frihet, demokrati, en religion eller politisk ideologi helt kan uppsluka människor. Vissa idéer kan till och med få människor att sluta bry sig om sig själva och istället gå i celibat, riskera livet för att vårda sjuka medmänniskor eller flyga flygplan in i byggnader." Patrik Lindenfors i Göteborgs Posten om hur virus och idéer fungerar på liknande vis.

"Regeringens krispaket måste rymmas i klimatmålen"
Är krispaketen och politiken som nu förs för att hantera coronakrisen förenlig med de klimatpolitiska målen? "Återhämtningspolitiken får inte bli en konserverande kraft utan stimulera önskvärd strukturomvandling." Det skriver företrädare för Klimatpolitiska rådet, bland andra Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning och forskare på Institutet för framtidsstudier på DN debatt. 

Är Sverige annorlunda?
Debattens vågor går höga internationellt om Sverige är släpphänt i sin syn på Covid-19-pandemin, eller om vi bara är annorlunda. Samhällsvetarpodden har pratat med de Erik Angner och Gustaf Arrhenius om olika länders historia, traditioner, sociala normer och legala strukturer, och hur det påverkar olika strategier i kristid.

Beteendeförändringar i pandemins spår
Vad har tuberkulosens härjningar i början på 1900-talet gemensamt med dagens arbete för att hindra smittspridning? Forskaren Bi Puranen berättar om detta och om sin forskning på beteendeförändringar hos migranter när de flyttar till Sverige.

Det svenska undantaget
Det är fortfarande för tidigt att avgöra vilka nationella åtgärdspaket mot coronaviruspandemin 2020 som har fungerat och vilka som inte har det. Det är dock inte för tidigt att studera skillnaderna mellan de strategier som valts i olika länder, och det sammanhang inom vilka de blivit till. I Sverige är det experterna som leder vägen, och det tycks som att svenskarna i allmänhet är nöjda med det, skriver filosofiprofessorerna Erik Angner och Gustaf Arrhenius, Institutet för framtidsstudier i Kvartal. Läs också två repliker på artikeln: Juridikprofessorn Claes Sandgren: Vi har inget expertstyre i svensk politik. Juristen Olof Wilske: Särdrag i svensk förvaltning

6 förutsägelser om livet efter coronapandemin
När pandemin är över kommer världen att ha förändrats. Frågan är: På vilka sätt? "Vi ser redan nu experternas återkomst. Alla frågar experterna. Vi har aldrig sett så många professorer och experter i tidningen. Man har pratat länge om att det varit ”experternas kris” och att alltför mycket plats ges till tyckande. När en sådan här kris kommer så får vi ett totalt omslag." Det säger Gustaf Arrhenius i Dagens Nyheter. 

Trust in Institutions and Attitudes towards the Future
"Suppose that reducing your standard of living allowed people in the future to lead better lives. Would you be willing to do it? What we found surprised us. In all four countries, people who thought living standards would increase were more willing to sacrifice their own standard of living for the sake of people who haven't been born yet. So a lot of us, it seems, are willing to make a kind of voluntary, charitable contribution... to people who we think will be richer than us?" Det skriver Malcolm Fairbrother i ett blogginlägg som handlar om rapporten “How Much Do We Value Future Generations? Climate Change, Debt, and Attitudes towards Policies for Improving Future Lives”.

Utmaning för myndigheterna att få folk att följa instruktionerna
"Det här handlar inte om att folk är dumma i huvudet och har ingenting med bildningsnivå att göra. Vi behöver helt enkelt tydliga budskap för att vi säkert ska ta till oss dem". Det säger Erik Angner, beteendeekonom och professor i praktisk filosofi i en artikel i Dagens Nyheter, om varför folk följer, eller inte följer rekommendationer från myndigheter. 

DN Debatt: ”Alternativ coronastrategi för Sverige kan rädda liv”
"Svenska Folkhälsomyndigheten bestämde sig tidigt för ”bromsstrategin”. Andra länder har valt den mer ambitiösa ”hammaren och dansen”. Då få nåtts av smittan i stora delar av landet menar vi att ett byte av strategi skulle kunna rädda många liv." Det skriver bland andra Olle Häggström på DN Debatt. Läs också repliken från Martin Kulldorff, professor i medicin vid Harvard Medical School och slutrepliken från Häggström m.fl.

USA: Hög nivå av tillit - fler tester
I USA är det stor skillnad mellan delstaterna i hur många covid 19-tester som utförts. Men det finns ett mönster: I delstater med högre nivå av tillit och socialt kapital utförs fler tester. Det skriver Malcolm Fairbrother, forskare vid Institutet för framtidsstudier, Cary Wu, York University, Rima Wilkes, University of British Columbia och Giuseppe Giordano, Lunds universitet

The Swedish Exception?
Gustaf Arrhenius och Erik Angner skriver på bloggen Behavioural Public Policy om betydelsen av att inte stirra sig blind bara på de coronastrategier olika länder använder sig av, utan också på den kontext där dessa strategier används. 

Moralfilosofin som ger Sverige rätt
Olle Torpman gör i Kvartal en etisk analys av coronakrisen för att komma fram till vilken strategi som ur detta perspektiv tycks vara den bästa.

Inkomststöd åt alla? Basinkomstens nya våg med Simon Birnbaum och moderator Magnus Linton, inklusive introduktion av Gustaf Arrhenius
Simon Birnbaum är docent i statsvetenskap. Han arbetar som lektor vid Södertörns högskola och forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Under våren utkommer han – tillsammans med Jurgen De Wispelaere och Robert van der Veen – med en rapport om basinkomst-experiment i välfärdsstater, utgiven av Institutet för framtidsstudier. I sin föreläsning ger han en inblick i aktuell forskning om basinkomst och tar upp hur frågan aktualiserats av den pågående coronapandemin. Vilka konsekvenser skulle en basinkomst få och är den försvarbar ur rättvisesynpunkt?

Det kulturella djuret – om människans evolution och tänkandets utveckling med Patrik Lindenfors
Varför reagerar vi människor som vi gör i en krissituation? Varför tänker vi överhuvudtaget som vi gör? Svaret står att finna i tre evolutionära processer som format våra hjärnor och våra tankar: biologisk evolution, associativ inlärning och kulturell evolution. Patrik Lindenfors berättar om sin senaste bok Det kulturella djuret.

Moraliska avvägningar vid COVID-19 åtgärder med Orri Stefánsson och moderator Gustaf Arrhenius
När ett samhälle står inför en kris som COVID-19 går det inte att komma undan svåra moraliska avvägningar, där till exempel framtida generationers intressen ställs mot intressen hos de som i dag är gamla och sjuka. Dessutom är det lätt att man gör felslut när man resonerar kring såpass ovanliga situationer, exempelvis att fokusera på en typ av katastrofal risk men bortse från en annan. I mitt föredrag diskuterar jag några av dessa avvägningar och vanliga felslut.

Beslutsfattande under stor osäkerhet med Karim Jebari och Orri Stefánsson
I den här föredragningen pratar Karim Jebari om hur man kan ta sig an beslutsfattande även när man inte har alla fakta på bordet – en situation med tydlig relevans på den pågående coronapandemin där beslut behöver fattas löpande medan nya fakta hela tiden tillkommer. Karim Jebari är fil doktor i filosofi och sysslar bland  annat med risker i samband med till exempel klimatfrågan och teknologisk utveckling.

"Folkhälsomyndigheten behöver ett etiskt råd"
Oklart hur Folkhälsomyndigheten gör etiska avvägningar. Ett etiskt råd behövs, skriver flera forskare på SvD Debatt.

Nationalkaraktären får nytt liv i corona-kampen
Det vore tjänstefel av myndigheter att inte ta hänsyn till vilka medborgare de har att göra med när de utformar sina åtgärder." Patrik Lindenfors skriver i Expressen om hur något så till synes omodernt som "nationalkaraktär" fått nytt liv och relevans i samband med coronakrisen.

En mer sofistikerad debatt kan rädda liv
Det råder en stor brist på helhetssyn i debatten om hur coronaviruset ska bekämpas. Hur man än gör går det inte att undvika att man gör medvetna val kring vem som ges fortsatt liv. Att vi blir bättre på att föra moraliska resonemang med helheten i fokus är viktigt – inte minst för att lösa framtida kriser. Det skriver Orri Stefánsson i Göteborgs Posten.

Vem blir du i krisen?
Hur påverkar coronakrisen våra psyken? Vad gör oron med oss? Frågorna ställs i senaste Kropp och själ i P1. Medverkar gör bland andra Patrik Lindenfors, docent i zoologisk ekologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier.

Three mistakes in the moral reasoning about the covid-19 pandemic
Orri Stefánsson, philosopher at the Institute for Futures Studies and decision theorist, dissects the moral reasoning about the Covid-19 pandemic.

Balansgång mellan smittskydd och en fungerande ekonomi
Demografen Martin Kolk kommenterar hur ekonomiska nedgångar påverkar medellivslängd och dödlighet i ett land.

De svåra prioriteringarna
Gustaf Arrhenius gästar Filosofiska rummet och pratar om svåra prioriteringar i coronakrisens spår. Rädda äldre nu, eller tänka på yngre generationers livschanser som kanske skadas svårt av en djup världsomspännande ekonomisk depression? Det är en av de brännande frågorna som diskuteras.  

Vi måste skydda de sårbara migranterna
Bi Puranen om att många av de som avlidit hittills i covid-19 i Sverige har somaliskt ursprung. "De är uppenbarligen extra sårbara som migranter. Vi måste göra mer för att hjälpa de utsatta", skriver hon. 

Antisocial rationalitet - därför hamstrar vi
Ekonomen och filosofen Erik Angner intervjuas i SvD

Isolering som dödar – ett socialt experiment
Maria Törnqvist, docent i sociologi och forskningsledare för IF-projektet Intimitetens sociala former skriver på Aftonbladets kultursida om den sociala isoleringens konsekvenser.

Folkbildning i kampen mot tuberkulos och corona
Bi Puranen skriver i DN om likheterna mellan hur tuberkulosen bekämpades vid förra sekelskiftet och hur kampen förs mot coronasmittan idag.

När det vanliga blir det rätta - framtidsforskaren om post corona
Pontus Strimling, intervju i Expressen

Corona vs. demokrati - rätt att inskränka demokratin för att bekämpa smitta?
Ludvig Beckman, intervju i Dagens Arena

Coronaviruset, dödlighet och medellivslängd - hur påverkas demografin?
Demografen Martin Kolk beräknar

Epidemiologen svarar på frågor om coronaepidemin
Video från vårt webbinarium, 18 mars 2020

Matematikerna ger sig in i coronadebatten
Debattartikel i SvD av bland andra Olle Häggström