Nationalkaraktären får nytt liv i corona-kampen

Det vore tjänstefel av myndigheter att inte ta hänsyn till vilka medborgare de har att göra med när de utformar sina åtgärder." Patrik Lindenfors skriver i Expressen om hur något så till synes omodernt som "nationalkaraktär" fått nytt liv och relevans i samband med coronakrisen.

"I den politiska debatten har resultaten från värderingsforskningen inom World values survey långsamt börjat sjunka in. Vi i Sverige har ett sätt att förhålla oss till normer och värderingar som i genomsnitt är väldigt annorlunda från andra länder. Man talar om ”världens extremaste land”. Vad gäller värderingar är Sverige det land i världen som skiljer sig mest från alla andra."

Så inleder Patrik Lindenfors, docent i zoologisk ekologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier, sin artikel i Expressen. 

För att myndigheter ska kunna uppnå det som coronakrisen kräver - i det här fallet att människor håller sig på rimligt avstånd från varandra, tvättar händerna och stannar hemma vid minsta symptom - måste åtgärdernas utformning ta hänsyn till en sorts genomsnittlig mentalitet i ett land, skriver Patrik Lindenfors. 

"Om man vill uppnå särskilda mål måste påbuden självklart vara anpassade till befolkningen (om man inte bara vill visa sig handlingskraftig – då spelar åtgärderna ingen roll, så länge man gör något). I länder med traditionellt mer upproriska befolkningar bör beslutsfattare i stället ta hänsyn till att många kan förväntas bryta mot föreskrifterna. I länder där man har en tradition av mer hårdhänta åtgärder bör myndigheterna i stället agera mer resolut för att markera allvaret i situationen."

Enligt World values surveys mätningar tillmäter befolkningen i Sverige, i jämförelse med andra länder, extremt stor vikt vid självförverkligande och sekularitet/rationalitet, till skillnad från traditionella värderingar och värderingar som betonar överlevnad, snarare än självförverkligande. Den här extrema positionen för Sverige som land måste beaktas av politiker när åtgärder utformas. Även om vissa politiker säkert har svårare än andra att befatta sig med koncept som "nationalkaraktär".  

"Att av ideologiska skäl lägga bort kunskapen om befolkningen skulle bara medföra att myndigheterna i stället famlade i blindo. Att avsiktligt frånhända sig en viktig förklarande variabel vore omdömeslöst, särskilt i ett krisläge", skriver Patrik Lindenfors.