Coronaviruset, dödlighet och medellivslängd

En demograf beräknar hur medellivslängden kan påverkas

I Sverige upplever vi nu den första pandemin som inträffar i ett samhälle med modern informationsteknik, och det är också den första pandemin som når oss efter att vi kunnat följa sjukdomen i detalj i månader innan den började spridas i Sverige. Coronaviruset (COVID-19) har redan fått omfattande effekter på arbetsplatser, butiker, och vardagslivet. Vi kan alla läsa många negativa scenarion kring en sjukdom som än så länge bara i liten grad påverkat hälsotillståndet i Sverige – men, vilket är uppenbart, kan komma att påverka det allmänna hälsotillståndet mycket mer. Regeringen gör därför rätt i att ta problemen på stort allvar. Våra sjukhus kan mycket väl hamna under allvarlig press, som erfarenhet visar från Italien och Kina. Coronaviruset drabbar äldre hårt och kräver mycket resurser och intensivvårdsplatser.

Demografiska beräkningar kan emellertid ge värdefulla perspektiv på hur stor påverkan Corona kommer att ha på dödligheten i Sverige under 2020. Vi vet naturligtvis inte med säkerhet hur hårt sjukdomen kommer att drabba oss. Men, vi kan utgå från olika scenarier baserade på länder som drabbats tidigare för att beräkna hur den kan tänkas påverka medellivslängden. Jag har gjort en enkel modell som beräknar ungefär hur stor påverkan coronadödligheten kan ha på medellivslängden i Sverige.

Ett allvarligt scenario är att vi antar att Sverige kommer drabbas ungefär lika hårt som Italien, och att Italien i dagsläget har haft ungefär en fjärdedel av de totala antalen dödsfall de kommer ha under 2020 (i det här antagandet kommer 12 000 personer att dö i Italien under 2020, ungefär 3 000 har dött hittills). Det motsvarar ett scenario då Italien fortsätter drabbas hårt, men ganska snart får kontroll över spridningen. För att beräkna ett liknande scenario för Sverige omvandlar jag antalet dödsfall proportionellt till Sveriges och Italiens befolkning, och använder mig av en livslängdstabell för Sverige. Beräkningen baseras på 1 500 dödsfall för Sverige. Jag använder så kallad observerad ”case fatality rate” (hur sannolikt det är att en diagnostiserad person avlider) för Italien för olika åldersgrupper och antar att viruset sprider sig ganska jämt mellan olika åldersgrupper. Eftersom Corona är allvarligare för äldre personer kommer då de flesta dödsfallen inträffa bland 70-åringar och 80-åringar. En sådan beräkning leder till att 2020 års medellivslängd skulle förkortas med ungefär 75 dagar Sverige. För ett scenario där 200 personer dör blir förkortningen ungefär 20 dagar. I scenarion där sjukdomen sprids helt okontrollerat kommer antalet dödsfall och påverkan på medellivslängden bli betydligt högre.

Att sjukdomen är kraftigt koncentrerad till högre åldrar är en viktig orsak till att konsekvenserna på medellivslängden är ganska begränsad (i Italien sker över 50% av dödsfallen bland åttioåringar och äldre). Som jämförelse antas rökning varje år reducera medellivslängden i Sverige med ungefär ett år (i många andra länder är effekten 2 år eller mer), och alkoholkonsumtion reducerar den med nära ett halvår. 1 500 dödsfall under ett år ska också relateras till att det dör 92 000 personer varje år i Sverige, och ungefär 250 personer varje dag.

Det är naturligt att vara rädd för en ny okänd sjukdom. Rädslan och paniken i sig själva skapar dock många problem i samhället. Alla bör givetvis bete sig ansvarsfullt och göra vad de kan för att minska sin egen sannolikhet att sprida och drabbas av viruset, och följa myndigheternas instruktioner – det har de flesta människor förhoppningsvis fått helt klart för sig den senaste veckan. Genom att ta personligt ansvar i kombination med genomtänkta åtgärder från myndigheter, kan vi alla bidra till att situationen på våra sjukhus blir hanterbar. Men samtidigt kommer prioriteringar, även om många ogillar att prata om dem, behöva göras – och då kan demografiska beräkningar som de ovan hjälpa myndigheter att göra informerade val som kräver noggranna avvägningar mellan olika intressen i samhället. Det kanske också kan bidra till minskad oro hos allmänheten.

Mina beräkningar kring hur Coronadödlighet påverkar finns tillgängliga i ett exceldokument som jag har lagt upp på plattformen Open Science Framework. Det är enkelt att själv experimentera med olika scenarion för dödlighet påverkar medellivslängden (inklusive allvarligare scenarion än de jag beskrivit ovan), och se hur dödsfallen kan antas fördelas mellan olika åldrar. Där diskuterar jag också modellen och dess begränsningar i större detalj. Det går även att uppdatera modellen genom att lägga till information för andra länder. Modellen är baserad på att inget annat i samhället påverkas än en ökad dödlighet från Coronaviruset. Om samhället förändras på ett omfattande sätt vilket verkar sannolikt, kan dödligheten både öka (framför allt om sjukvården blir mycket hårt belastad) eller minska (till exempel eftersom de flestas sannolikt kommer leva betydligt hälsosammare under de närmaste månaderna) utöver uträkningarna från min förenklande modell.

Martin Kolk
docent i demografi och forskare vid Institutet för framtidsstudier och Stockholms universitet