Nya teknologier omformar samhället i en takt som redan överstiger vår förmåga att förstå, förutse och hantera deras konsekvenser. Artificiell intelligens är den mest omtalade, och sannolikt också den mest angelägna och långtgående, men den är långt ifrån den enda. Bioteknik, syntetisk biologi, kvantteknologi och avancerad robotik följer alla sina egna utvecklingsbanor och kan få genomgripande effekter på samhälle, ekonomi och politik. Samtidigt samverkar dessa teknologier i allt högre grad på sätt som ingen enskild disciplin kan överblicka.
PRESCIENT är ett nytt forskningscentrum vid Institutet för framtidsstudier (IFFS), inrättat för att möta denna utmaning. Centret ska stärka förståelsen av ny tekniks samhällspåverkan innan teknologierna har slagit igenom fullt ut, och bidra till att utveckla de praktiska verktyg som offentlig sektor, företag och andra samhällsaktörer behöver för att styra utvecklingen mot bred samhällsnytta.
De samhällen som tidigt förstår de nya teknologiernas möjligheter och risker kommer också att ha bäst förutsättningar att hantera dem.
AI:s genomslag blir nu allt tydligare, men den är bara en del av en bredare våg av teknologisk omvandling. Bioteknik, kvantteknologi, avancerad robotik och syntetisk biologi medför alla djupgående konsekvenser för samhället. Dessutom samverkar de i allt högre grad, vilket förstärker osäkerheten och gör utvecklingen svårare att överblicka. Fortfarande är kunskapen begränsad om vad det innebär när dessa teknologier tas i bruk i samhällsskala.
Forskning och utveckling inom dessa områden drivs i hög grad av industrin och formas ofta av kortsiktiga, produktnära incitament. Det gör att frågor som är avgörande på längre sikt riskerar att hamna i skymundan: vilka samhälleliga mål teknikutvecklingen bör tjäna, hur arbetsmarknad och samhällsekonomi påverkas, hur institutioner och styrning behöver anpassas, vilka geopolitiska konsekvenser som kan följa, och hur säkerhet, rättvisa och grundläggande värden kan värnas. För AI är förändringstakten särskilt hög. Tekniska och geopolitiska skiften sker nu på månadsbasis snarare än över årtionden, vilket gör behovet av framförhållning ännu mer akut.
PRESCIENT samlar därför framtidsanalys, avancerad AI-forskning och teknisk prototyputveckling i en gemensam miljö. Målet är att forsknings- och policyagendor löpande ska kunna identifiera systemiska utmaningar och möjligheter inom hela fältet av nya teknologier, i stället för att enbart reagera när teknologierna redan har fått fäste. Det är i dag alltför ofta först då samhället försöker förstå och hantera deras effekter.
PRESCIENT förenar fyra metodologiska områden som sällan arbetar nära varandra. Ingen enskild disciplin kan ensam förutse hur AI och andra nya teknologier påverkar arbetsmarknad, ojämlikhet och social sammanhållning, avgöra vilka framtider som är önskvärda eller översätta dessa insikter till konkret policy och användbara verktyg. PRESCIENT samlar därför den kompetens som krävs för att arbeta över hela detta fält och för att säkerställa att de olika perspektiven fortlöpande informerar varandra.
Centret kommer att ta fram kvantitativa prognoser över nya teknologiers samhällseffekter, med tydligt redovisad osäkerhet. Fokus ligger på arbetsmarknad, makroekonomisk utveckling, ojämlikhet och social sammanhållning. AI kommer att vara ett centralt område, men modelleringsramverket ska också kunna tillämpas på andra konvergerande teknologier.
Centret kommer att analysera de etiska och politiska konsekvenserna av nya teknologier. Det handlar både om att bedöma vilka framtider som är önskvärda och om att klargöra vilka värden, demokratiska processer och rättviseprinciper som teknikutvecklingen bör vara förenlig med. Samtidigt fattas många beslut på detta område under risk, eller under mycket djup osäkerhet. Där kommer modern beslutsteori bidra med viktiga analytiska verktyg.
Centret kommer att ta fram empiriskt grundade scenarier och rekommendationer för beslutsfattare i Sverige, inom EU och internationellt. Med stöd i IFFS:s etablerade nätverk ska PRESCIENT omsätta forskningsresultat i användbara kunskapsunderlag. Forskningen ska användas för att identifiera var åtgärder kan sättas in, pröva olika former för styrning och utveckla scenariobaserade verktyg som hjälper beslutsfattare att hantera osäkerhet utan att lamslås av den.
Centret kommer att ha ett samlokaliserat prototyplaboratorium där AI-ingenjörer och forskare arbetar tillsammans med framtidsanalytiker. Insikter från de tre övriga pelarna ska omsättas i konkreta och användbara resultat: modeller med öppen källkod, policyverktyg, simuleringsverktyg och riktlinjer som externa partner snabbt kan pröva och använda.
Denna täta arbetscykel, där framtidsanalys identifierar framväxande utmaningar, samhällsvetare och ekonomer analyserar dem, filosofer och etikforskare bedömer dem, och ingenjörer utvecklar lösningar, ska säkerställa att forskning inte stannar vid publikationer utan också leder till tillämpning. Resultaten kommer att omfatta vetenskapliga artiklar, öppen källkod, modeller samt policyverktyg och rekommendationer.
PRESCIENT är en del av Institutet för framtidsstudier, en ideell forskningsstiftelse som grundades 1973. Därigenom förankras centret i IFFS:s särskilda kombination av samhällsvetenskaplig och humanistisk expertis och i institutets etablerade nätverk till beslutsfattare. Samtidigt verkar centret inom ramen för ett allmännyttigt uppdrag där samhällsnytta väger tyngre än kommersiell avkastning.
Huvuddelen av verksamheten ska finansieras genom långsiktiga anslag, vilket minskar risken för att forskningsagendan påverkas av särintressen eller marknadstryck. PRESCIENT kommer också att genomföra bilaterala projekt med organisationer och företag, men under tydliga villkor som värnar forskningens oberoende. Neutrala styrformer och integritetsskyddande avtal ska bidra till att upprätthålla förtroendet mellan alla parter.
PRESCIENT leds av professor Gustaf Arrhenius (filosofi) och professor Pontus Strimling (analytisk sociologi).
Övriga forskare i centret är docent Moa Bursell (sociologi), professor Anandi Hattiangadi (filosofi), professor Eva Erman (statsvetenskap), professor Krister Bykvist (filosofi), professor Orri Stefánsson (beslutsteori), doktor Emma Engström (teknik), docent Martin Kolk (demografi), professor Kimmo Eriksson (tillämpad matematik), professor Malcolm Fairbrother (sociologi), doktor Markus Furendal (statsvetenskap), doktor Karim Jebari (filosofi), professor Carina Mood, doktor Joe Roussos (beslutsteori), doktor Anders Sandberg (datavetenskap), doktor Jason Tucker (social- och policyvetenskap), doktor Irina Vartanova (psykologi).
PRESCIENT ska upprätthålla nära kontakter med aktörer som utvecklar de teknologier centret studerar. Inom AI omfattar detta ledande svenska universitet och partner som DeepMind och Recorded Future. Centret bygger också partnerskap inom andra centrala teknikområden, däribland bioteknik och kvantteknologi, för att säkerställa samma närhet till forskningsfronten inom hela sitt uppdrag.
Centret bygger vidare på och utvecklar IFFS:s relationer med myndigheter, både i Sverige och på EU-nivå, liksom med multilaterala organisationer. Syftet är att säkerställa att verktyg kan testas i olika verkliga sammanhang och att policyunderlag når de beslutsfattare som har möjlighet att använda dem. Gemensamma pilotprojekt ska göra det möjligt att pröva och validera resultat innan de sprids i större skala.
PRESCIENTs genomslag kommer att följas upp längs fyra dimensioner:
För mer information, kontakta oss på [email protected]
