Hoppa till innehållet

Unikt forskningsprojekt om klimatetik på Institutet för Framtidsstudier

Vad bör vi göra åt klimatförändringarna? Den frågan står i centrum för forskningsprojektet ”Klimatetik och framtida generationer” som tack vare ett programanslag från Riksbankens Jubileumsfond kommer att förena en rad världsledande forskare inom filosofi, statsvetenskap och ekonomi.

Korrekta beslut om klimatförändringarna kräver inte bara underlag i form av naturvetenskapliga fakta men även en förståelse för vilka värden som står på spel – inte bara för oss utan för dem som kommer efter oss. Borde vi exempelvis sträva efter en större eller mindre befolkning? Hur mycket ekologiskt utrymme och andra naturresurser bör vi spara åt människor som kommer att leva långt efter vi dött?

De principer om värde och rättvisa som används idag tar inte hänsyn till framtida generationer och fungerar därför inte som vägledning vid viktiga beslut i klimatfrågan.

– Ett viktigt mål med det här projektet är att nå fram till resultat som är praktiskt användbara för politiker och andra beslutsfattare, såväl i Sverige som internationellt, säger Gustaf Arrhenius, vd för Institutet för framtidsstudier och ansvarig för projektet.

Projektet är unikt då världsledande filosofer och samhällsvetare som tidigare arbetat var för sig, för första gången samlas för att tillsammans undersöka de värden och principer som bör reglera relationerna mellan generationer. Filosofi, statsvetenskap, ekonomi, demografi och sociolog är alla discipliner som finns representerade i projektet.

– Det här projektet kommer att göra Institutet för framtidsstudier världsledande på forskning om klimatetik, säger Gustaf Arrhenius.

Viktiga teoretiska och praktiska problem inom populationsetiken, rättviseteorin och klimatetiken kommer att behandlas. Programmet ska också undersöka under vilka omständigheter människor bryr sig mer eller mindre om framtida generationer och klimatförändringarna och när de är beredda att göra en uppoffring för framtida människors skull, vilket är relevant för implementering av principerna.

Projektet beräknas pågå i sex år och omfattar en kärntrupp av 26 forskare som idag finns spridda i Europa, USA och Australien. Anslaget om 40 930 000 kr är ett av tre programanslag som i år beviljades av Riksbankens Jubileumsfond.

Projektet leds av Gustaf Arrhenius, som utöver att ta det övergripande ansvaret för programmet också leder forskningsspåret om populationsetik. I ledningsgruppen ingår även Göran Duus-Otterström och Krister Bykvist, där Duus-Otterström ansvarar för spåret som handlar om klimaträttvisa och Bykvist ansvarar för spåret om praktiska tillämpningar och praktiskt handlande.

Projektet kommer att samla ett stort antal forskare från många olika länder. Kärntruppen ser ut som följer:
Prof Gustaf Arrhenius är projektets Principal Investigator (PI)
Prof Krister Bykvist och dr Göran Duus-Otterström är Co-PI och kommer att stötta PI i organiserandet av forskningen och spridningen av forskningsresultaten.
Dr Katharina Berndt Rasmussen, dr Tim Campbell, dr Julia Mosquera, dr Martin Kolk och dr Orri Stefánsson kommer också att vara anställda i projektet.
Dr Ralf Bader,  prof Geoffrey Brennan, prof John Broome, prof Simon Caney, prof Roger Crisp, prof Erik Carlson, prof Partha Dasgupta, dr Malcolm Fairbrother, dr Elizabeth Finneron-Burns, prof Marc Fleurbaey, prof Hilary Greaves, dr Johan Gustafsson, dr Clare Heyward, prof Robert Huseby, , dr Edward Page, prof Melinda Roberts, dr Katie Steele, prof Wlodek Rabinowicz, prof Stéphane Zuber.