Värderingar en fråga om mat i magen
Våra mest grundläggande värderingar formas i barndomen och styrs av de ekonomiska förutsättningar vi växer upp med. De mer lättföränderliga värderingarna däremot påverkas av interaktion med andra människor. Den här skillnaden är avgörande för hur lätt vi har att anpassa oss när vi flyttar från ett land till ett annat.
Enligt mätningar från 1980-talet och framåt av värderingar hos människor i världen (World Values Survey och European Social Survey) sticker landet Sverige ut som en extrem. Vi har värderingar som skiljer oss från i princip alla andra länder i världen. Vår syn på bland annat omhändertagande, jämställdhet och våld är nästintill världsunik. Vad beror det här på?
Forskaren Ronald Inglehart upptäckte redan på 1970-talet att det finns ett samband mellan värderingar och ekonomisk utveckling. Barn som växer upp under knappa omständigheter tenderar att uppskatta stabilitet, strukturer och traditionella värderingar. De barn som däremot har haft en ekonomiskt trygg barndom tycker att det är viktigt med yttrandefrihet, tolerans och självförverkligande. Sverige började sin ekonomiska framgångsresa tidigare än många andra länder och fler fick del av de växande resurserna. Kort sagt var det tidigt en stor andel människor i Sverige som växte upp med mat i magen.
Det har talats mycket om värderingar i Sverige de senaste månaderna som en följd av vårt mottagande av flyktingar från länder med värderingar som skiljer sig från våra. Om våra värderingar till så stor del formas under barndomen, är det då omöjligt för dessa människor att anpassa sig till det svenska samhället? Nej, inte alls. De saker människor i första hand behöver anpassa sig till handlar inte om sådant som synen på stabilitet utan om konkreta frågor som har med betydligt mer lättföränderliga värderingar att göra. Det kan handla om synen på barnaga, på kvinnors rätt till arbete, till vår plikt att arbeta. Den typen av värderingar förändras inte av ekonomiska förutsättningar utan av något helt annat - interaktion. Ju mer man interagerar med människor med andra värderingar, desto snabbare förändras de egna.
Studier från hela Västeuropa visar att invandrares värderingar ligger betydligt närmare värderingarna i de nya hemländerna än i deras ursprungsländer. Svenskar som har kommit till Sverige som invandrare är till exempel betydligt mer positivt inställda till kvinnors arbete än infödda nederländare eller engelsmän (se mer i tabellen nedan).
Om vi lyckas ge de människor som kommer till Sverige nu goda förutsättningar till interaktion, och deras barn en uppväxt utan nöd, finns det alltså ingen anledning till oro.
Diagrammet visar skillnaden i värderingar mellan invandrare och infödda i länder i Europa. Värderingarna avser två ställningstaganden 1) Kvinnor bör vara beredda att dra ner på lönearbete för att ta hand om familjen; 2) Män bör ha större rätt til arbete än kvinnor om arbetstillfällena är få. Ju högre upp på y-axeln, i desto högre grad tar man avstånd från dessa påståenden. (European Social Survey Data 5th Round, 2012, asteriskerna anger signifikanta skillnader).
Kostenko Veronica. Gender Attitudes of Muslim Migrants in Western and Northern Europe, in: International SGEM conference on Social Sciences and Arts, 2014. Conference Proceedings. Vol. 2, Issue 1., Ch. 22. P. 155-164.
Den här texten är en förkortning av en artikel av Pontus Strimling, publicerad i magasinet Insikt utgiven av Carnegie Privatbank.
(OBS! I artikeln är bildtexten felaktig, diagrammet avser alla invandrare, ej enbart muslimska invandrare, vilket i ovanstående pdf har blankats ut.)
