Projektet som ska minska vår sårbarhet för desinformation
Desinformation är ett växande hot i dagens digitala värld. Avsiktliga såväl som oavsiktliga felaktiga uppgifter kan påverka allt från politik, ekonomins utveckling, säkerhet och folkhälsa, till förtroendet för vetenskap och forskning. Hur kan vi skydda oss? Anna Hedin Ekström berättar om ett samarbete mellan IFFS och Harvard som ska ta reda på detta.
Detta är en del av Institutet för framtidsstudiers nyhetsbrev, oktober 2024.
Prenumerera >
Att minska allmänhetens sårbarhet för felaktig information om forskning är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Institutet för framtidsstudier och Harvard i USA med syfte att förstå hur desinformation skapas, delas och förstärks på digitala plattformar samt hur man kan minska dess påverkan på allmänheten. Ett mål är att utveckla strategier som kan stärka befolkningens motståndskraft mot desinformation.
– Många människor reagerar starkt på information de ser på sociala medier, även om de inte har djup kunskap om ämnet, säger Anna Hedin Ekström projektledare och doktorand i socialt arbete, som är ansvarig för utförande och samordningen av den svenska delen av projektet.
Förstå känslostämningarna
En av utmaningarna med att bekämpa desinformation är att förstå de känslomässiga mekanismer som driver spridningen av felaktig information. Genom att analysera stora mängder data från sociala medier kan forskarna identifiera mönster i hur människor reagerar på nyheter och händelser.
– Det kan handla om allt från ilska till rädsla, som ofta sprids snabbt och utan att människor har full förståelse för vad som faktiskt pågår eller vad de blir upprörda över, säger Anna Hedin Ekström.
Sveriges medlemskap och internationellt samarbete
Data i det här projektet samlas in i Italien, Storbritannien, USA och Sverige. I Sverige sänds en enkät ut senare i år med frågor om de svarandes uppfattningar om klimatförändringar, hälsa och upplevd trygghet. Målet är att skapa en förståelse för vilka medier som används, samt vilka delar av befolkningen som är mest sårbara för desinformation och i vilka sammanhang deras beteenden påverkas både på och utanför internet.
Datan kommer att användas för att skapa modeller som kan förutsäga hur desinformation sprids och dess möjliga gruppåverkan.
Tidigare erfarenheter
På Harvard utvecklas de programvaror som används i projektet. Universitetet har tidigare arbetat med att analysera desinformation, bland annat under covid-19-pandemin. Forskarna analyserade hur felaktiga berättelser formades och förstärktes online och vilka delar av befolkningen som var mest mottagliga för desinformationen.
– Vi har lärt oss mycket från tidigare projekt, säger Anna Hedin Ekström och nämner även lärdomar från en tidigare plattform som togs fram för att bekämpa våldsbejakande extremism.
Öka motståndskraften
Forskarna hoppas att kunna identifiera vad som behöver prioriteras för att utveckla strategisk kommunikation. Från detta kan det tas fram praktiska rekommendationer och vetenskaplig rådgivning för att ta fram nyanserna och minska desinformationens negativa påverkan. Det kan ge allmänheten verktygen för att bli mer motståndskraftiga och få det lättare att genomskåda bedräglig information.
Projektet kommer att resultera i flera vetenskapliga artiklar, en handbok om kan användas av bland andra tjänstepersoner och kommunikatörer, samt en slutrapport som sammanfattar de viktigaste resultaten för att kunna bidra till ett starkare, mer motståndskraftigt samhälle.
I projektet ingår också: Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, samt Amir Rostami, professor i kriminologi.
Läs mer om projektet här: https://www.iffs.se/forskning/forskningsprojekt/att-minska-allmanhetens-sarbarhet-for-felaktig-information-om-forskning/
