Gustaf Arrhenius: AI kan kasta universiteten in i en kris
AI-utvecklingen går så snabbt att universiteten kan behöva tänka om kring både utbildning och forskning. Det säger Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi och vd för Institutet för framtidsstudier, i podcasten Den långa bågen. Han efterlyser också en snabbare beredskap för teknikens konsekvenser.
– Universiteten står inför en total kris. Vad ska vi utbilda? Hur ska vi göra? Vad ska vi lära oss?, säger Gustaf Arrhenius.
Arrhenius pekar på matematiken som ett område där AI redan utmanar avancerat forskningsarbete. Samtidigt beskriver han hur han själv använder AI som forskningsassistent och kan få fram underlag på timmar som tidigare kunde kräva veckor. För universiteten handlar utmaningen inte bara om att förhindra fusk, utan om att avgöra vilka kunskaper som behöver läras ut när tekniken förändrar arbetssätten.
– Jag tänker på det här varje dag. Jag är fascinerad. Jag oroas.
Riskerna med AI handlar i hög grad om hur människor använder tekniken, inte främst om vad AI-system kan göra på egen hand. Särskilt oroar sig Arrhenius för kombinationen av AI och krigföring.
– Jag tror att en större risk är att mänskligheten förgör sig själv med hjälp av AI än att AI gör det, säger Gustaf Arrhenius.
Han pekar på kärnvapenkrig som ett av de största existentiella hoten mot mänskligheten och menar att AI kan förstärka den risken. Samtidigt förändrar utvecklingen av autonoma vapensystem och drönare redan förutsättningarna för krigföring. Hur den nya tekniken kommer att påverka balansen mellan offensiva och defensiva vapen är svårt att förutse.
– Kombinationen av AI och krig är verkligen inte rolig, konstaterar han.
I samtalet diskuteras också hur politiken kan ta större hänsyn till framtida generationer. Arrhenius vill se ett riksdagsutskott för framtidsfrågor, liknande det som finns i Finland. Det skulle kunna stärka det långsiktiga perspektivet på exempelvis klimat, infrastruktur och ny teknik.
Ett tredje tema är de sjunkande födelsetalen. Arrhenius tvivlar på att nedgången enkelt kan vändas med familjepolitiska åtgärder. Att göra det lättare att kombinera arbete och familjeliv kan hjälpa, men Sverige har redan en omfattande familjepolitik och ändå ett mycket lågt barnafödande. Han framhåller att en krympande befolkning innebär stora ekonomiska utmaningar och att invandring kan bli viktig för att möta framtida arbetskraftsbrist.
Att åter få upp barnafödandet till de nivåer som krävs för att befolkningen ska reproducera sig själv ser han som mycket svårt.
– Det kommer att krävas väldigt mycket incitament, säger Gustaf Arrhenius.
