Hoppa till innehållet

Arbetslöshet viktigare än migrationsstatus för risken att skiljas

Socioekonomisk status och svårigheter att hitta arbete kan förklara den förhöjda skilsmässorisken i vissa invandrargrupper, snarare än stressen av att invandra. Det är ett av resultaten i studien Family dynamics of immigrants in contemporary Sweden som Kirk Scott presenterade på forskarseminariet den 21 mars på Institutet för framtidsstudier.

Kirk Scott är forskare på Institutet för framtidsstudier och docent i ekonomisk historia vid Lunds Universitet. I studien har han och Gunnar Andersson, professor i demografi på Stockholms Universitet tittat på förekomsten av giftermål och skilsmässor bland invandrare i Sverige mellan 1980 och 2007. Mycket har tidigare varit känt om invandrares socioekonomiska status, däremot finns få studier på invandrares familjebildningsmönster.

Endast de som varit ogifta vid ankomsten till Sverige ingår i studien. Några frågor som utreds är om migrationsstatusen i sig är en stressfaktor som orsakar fler skilsmässor, i vilken utsträckning barnen till invandrare anpassar sig till giftermåls- och skilsmässomönster i Sverige och om det spelar roll om man gifter sig med etniska svenskar eller andra invandrare (från samma eller andra länder).

Resultaten visar att sannolikheten för giftermål för kvinnor i de flesta invandrargrupper ligger i närheten av snittet för den inhemska befolkningen. För kvinnor från mellanöstern och Turkiet var sannolikheten för giftermål däremot markant högre. Både vad gäller giftermål och skilsmässor visar resultaten att barn till invandrade föräldrar i hög utsträckning anpassar sitt giftermåls – och skilsmässomönster till den inhemska befolkningens. Exempelvis visade datan att risken för skilsmässa är markant högre för första generationens invandrare från Afrikas horn, före detta Sovjet och Iran jämfört med den inhemska befolkningen, medan deras barn (det vill säga andra generationens invandrare) till stora delar har samma risk för skilsmässa som den inhemska befolkningen. Vad gäller sannolikheten för skilsmässa förekommer det stora variationer mellan olika invandrargrupper. Många har en lägre sannolikhet medan några – invandrare från Iran, Polen, Etiopien och Chile – har en högre sannolikhet att skilja sig. Efter att hänsyn tagits till socioekonomisk status försvinner dock dessa förhöjda risker. Det betyder att den högre skilsmässofrekvensen i dessa grupper hör ihop med socioekonomisk status och svårigheter på arbetsmarknaden, inte med faktorer som har med ursprungslandet (kultur, normer, värderingar) att göra, eller med ökad stress på grund av migrationsstatusen i sig.