Hoppa till innehållet

Vill svensk sjukvård hänga med på e-hälsotåget mot framtiden?

Svensk hälso- och sjukvård använder sig idag av avancerad teknik i även vardagliga undersökningar, men är samtidigt dålig på att ta till vara de möjligheter som informationsteknologin kan erbjuda. Det senare var temat på ett seminarium i Almedalen där Anders Ekholm, vice VD för Institutet för Framtidsstudier och tidigare analyschef på Socialdepartementet deltog tillsammans med Birgitta Södertun (KD). Ett referat av seminariet publicerades hos SFAM – Svensk Förening för Allmänmedicin, vilket föranledde allmänläkaren Anders Hernborg att skicka ett öppet brev till Anders Ekholm.

Se seminariet på AstraZenecas webbplats, Vill svensk sjukvård hänga med på e-hälsotåget mot framtiden?
Se referatet på SFAM/Allmänmedicin

Brev till Anders Ekholm, vice VD IFFS (Institutet för framtidsstudier)

Under förutsättning att det referat från Almedalen 2014, som gått till en mailinglista för svenska allmänläkare, SFAMs Ordbyte, ligger ens i närheten av sanningen så blir jag helt bedrövad. Kan man sitta så pass länge i Socialdepartementet utan någon som helst kontakt med primärvårdens verklighet? Jag har ca 40 års erfarenhet från klinisk svensk sjukvård, huvudsakligen primärvård, och jag kan bara säga att om du i fortsättningen inte ska syssla med sjukvård längre, så är allt gott och väl. Men ska du syssla med att fortsätta tro att en effektiviserad primärvård mer än marginellt kan förbättras av appar, labvärden och artificiell intelligens så rekommenderar jag ett besök i verkligheten. Auskultera ett par dar hos en erfaren och klok allmänläkare. Stockholms innerstad är inget jag rekommenderar i så fall, men någon kan väl tala om för dig hur man kommer utanför tullarna!

Att tro att appar och maskiner skulle lösa allmänmedicinens problem och resursbrist vore som att till en döende, ångestfylld medmänniska ordinera en plasthandske fylld med varmt vatten i stället för din fysiska och psykiska närvaro.

Med de bästa önskningar om en mera lyckad framtid på institutet för framtidsstudier,
Anders Hernborg, allmänläkare, Halmstad

 

Svar från Anders Ekholm

Hej Anders,

Du har helt rätt i att jag har begränsade kunskaper i allmänmedicin och i vardagslivet som allmänmedicinare. Jag kan mer om systemdesign, (IT-)teknik, innovationer, nationalekonomi och simuleringsmodeller.

Jag ser världen eller en nations ekonomi som ett komplext system. Jag ser även våra kroppar och våra sociala nätverk som komplexa system. Till och med själva vårdapparaten är ett komplext system. Vi människor är i det närmaste oförmögna att hantera komplexa system, som är ett helt annat fenomen än komplicerade system.

Snart kommer många av oss som har intellektuella yrken att utsättas för samma strukturomvandlingstryck som varvs- eller tekoindustrin på 70-talet. En studie från The Future of Humanity Institute i Oxford visar att ca 47 % av alla yrken i USA antagligen kommer att försvinna innan 2030. Samma kalkyl för Sverige visar på 53 %. De tänkande maskinerna och roboten kommer på bred front de närmaste decennierna. Nu sker utvecklingen hos oss med mer renodlat tänkande arbeten.

Tror jag att nationalekonomens vardag kommer att förändras då de tänkande maskinerna gör sitt intåg? Självklart. Tror jag att nationalekonomin kommer att dö ut, att det inte längre behövs nationalekonomer? Ja, någon gång i en avlägsen framtid blir det säkert så. Ray Kurzweiler, forskningschef på GOOGLE, tror att den typen av kreativa maskiner kommer att finnas innan 2030. Med en forskningsbudget på runt en procent av Sveriges BNP har han en god chans att lyckas.

Innan dess hoppas jag att yrkesrollen för oss nationalekonomer kommer att förändras drastiskt. Vi vet för lite om världen och våra metoder är för otillräckliga för att hantera något så komplext som en hel ekonomi. Vi kommer att förfina de tänkande maskinerna och beslutsstödssystemen och ständigt göra dem mer komplexa och allomfattande. Vi får även en roll som värderare av resultaten och ska hantera de delar av världen eller de udda händelser som (ännu) inte hanteras av de tänkande maskinerna. Det blir ett kollegialt förhållande där människa och maskin arbetar i par. Helt ogenerat kommer jag låta mina maskiner få göra alla tråkiga och repetitiva delar av mitt arbete så jag kan fokusera på det spännande och utvecklande – av mig själv och av maskinerna som sådana.

Alla yrken har sådana arbetsuppgifter. Undersökningar pekar på att läkare lägger ner runt 40 % av arbetstiden på administration. En teknisk utveckling som minskar denna tid kommer att ge en bra lösning på din upplevda resursbrist. Nya system kan assistera dig. Allmänläkaren och hennes stödmaskineri blir en fantastisk kombination. Maskinerna tar sedan alltmer av driftarbetet.

Samtidigt ökar vårt kunnande så vi kan göra så mycket mer. Jag tänker mig att den frigjorda tiden för er ska användas till att vara empatiska och sociala, för att kunna ta tag i hela patienten och dennes livssituation och motivera och stötta till livsstilförändring. Jag hoppas samtidigt att jag och mina ganska friska och starka medelklasskollegor kan få mer av automatiserad vård. Det är den överföringen av allmänläkeri som jag ser, från oss relativt ointressant och enkelt sjuka, för att ni ska kunna lägga mer tid på de oroliga, de komplicerat multisjuka. Det leder till att primärvården förändras till det bättre.

Den intressanta frågan här är inte om det finns kvar en byggnad som vi kallar vårdcentral utan om vi får ett ökat välbefinnande i befolkningen.

Man kan förhålla sig på åtminstone två sätt till teknikutveckling inom sitt yrke. Man kan nyfiket ta sin an den nya tekniken, vrida och vända på den så att den tar en utveckling som passar mina moraliska och etiska idéer och att jag blir så klok som möjligt. Till detta behöva kloka erfarna yrkespersoner. Problemet är att de även måste vara öppna för att göra på helt nya sätt. Det är en rätt ovanlig kombination i alla branscher.

Eller så gör man motstånd på alla sätt. Givetvis kommer man att lyckas fördröja förändringen om man kan samla tillräckligt många och är tillräckligt envis. Problemet är att tekniken ändå kommer att utvecklas men då kommer teknikerna och ekonomerna att sitta i förarsätet.

Jag tror att det är bra då olika personer med olika erfarenheter möts. Alltför ensidiga perspektiv och alltför liten erfarenhet av golvet leder till att systemen blir sämre än vad de skulle behöva bli.

Du har rätt, men även fel, då du påstår att jag inte har erfarenhet från sjukvården i allmänhet och primärvården i synnerhet. Jag har rätt mycket erfarenhet från det primära perspektivet: patientens och anhörigas perspektiv. Med en dotter med typ 1 diabetes och en mor som gått igenom ett par svåra cancerepisoder har jag sett både ett fantastiskt engagemang och kunskap hos personalen, men även otroligt mycket teknikomognad och pyramidal processineffektivitet.

Jag har en massiv erfarenhet från ett biperspektiv: ägarens och finansiärens, dvs. medborgarens och skattebetalarens perspektiv. En bra (primär)vård ska optimera det primära perspektivet under bivillkoret att även biperspektiven ska vara goda. Att hantera den typen av avvägningar har varit (en del av) min yrkesroll. Den yttersta värdebalanseringen mellan perspektiven görs av medborgarna via politikerna.

Däremot har jag ingen egen erfarenhet från ett annat biperspektiv: produktionsapparatens. Det tycker jag vore otroligt spännande och lärorikt, så om kan du introducera mig för en klok och erfaren allmänläkare som jag kunde auskultera hos vore jag väldigt tacksam. Inom eller utom tullarna spelar för min del mindre roll.

Ännu roligare vore att få vara med i något utvecklingsprojekt av den framtida primärvården, jag skulle lära mig otroligt mycket – och vem vet – kanske finns det något att lära från någon som jag?

Med hopp om en snabbföränderlig framtid i empatins och effektivitetens tecken!
Anders Ekholm, vVD, Institutet för Framtidsstudier

Anders Ekholm har tillsammans med Drasko Markovic nyligen lämnat in rapporten När vården blir IT till eHälsokommittén. I rapporten ges förslag på hur man i vården skulle kunna dra nytta av informationteknologin på nya sätt och skapa ett administrativt system som verkligen funkar.