Uppföljning på rapporten om Sverigedemokraternas väljare
Inför höstens val kommer en ny rapport om Sverigedemokraternas väljare. Den bygger på nya data och följer upp den uppmärksammade studien som gjordes inför valet 2018.
Syftet då var att förstå vilka partiets väljare var, vad som drev dem och om stödet främst handlade om protest eller om sakpolitisk övertygelse.
– SDs framväxt är den största förändringen i svensk partipolitik under modern tid och rapporten 2018 var den första grundliga studien av SDs väljare och slog hål på många myter om dessa. Den nya studien följer upp rapporten 2018 med många nya spännande – och överraskande – resultat om dessa väljare jämfört med moderata och socialdemokratisk väljare, säger Gustaf Arrhenius, vd för Institutet för framtidsstudier.
En av de tydligaste slutsatserna i den gamla rapporten var att bilden av SD-väljaren som en tillfällig protestväljare var missvisande.
– Det fanns inget belägg för att sverigedemokratiska väljare inte hade samma åsikter som Sverigedemokraterna stod för. De tyckte samma som dem i sakfrågor och röstade helt enkelt på dem för att de höll med, säger Pontus Strimling, professor i analytisk sociologi och en av forskarna bakom studierna.
Den nya rapporten kommer att ge uppdaterade svar på SD, M- och S-väljarnas syn på frågor som invandring, straff, ekonomi, medborgarskap och utrikespolitik, liksom hur SDs väljare och deras syn på sig själva har förändrats efter flera år vid makten. Även bredare frågor om varför de politiska blocken i Sverige ser ut som de gör i dag kommer att belysas.
Studien har möjliggjorts genom ett stöd från Hamrin Foundation som gav forskarna den flexibilitet som krävdes för att agera snabbt.
– Forskningsfinansiering fungerar ofta enligt logiken att man söker en ganska stor summa pengar för flera års forskning. Men den processen tar i regel väldigt lång tid. Här behövde vi snabbt få stöd för att hinna göra detta innan valet. Då är det väldigt bra att flexibla finansiärer som Hamrins kan komma in. Detta tror jag kommer bli allt viktigare. Då samhället förändras snabbt måste forskningen också kunna agera snabbt, säger Pontus Strimling.
Studien kommer att presenteras på ett seminarium i början av september. Mer information kommer.
