Liten krets håller ihop Danmarks makt
Danmarks maktelit består av en tätt sammanbunden kärna på omkring 400 individer. En kärna som varit anmärkningsvärt stabil över tid. Det visar forskarna Christoph Houman Ellersgaard och Anton Grau Larsen. Nu ska också den svenska makteliten kartläggas i ett projekt på IFFS.
Danmark ses ofta som ett land med hög tillit, starka välfärdsinstitutioner och relativt små sociala skillnader. Men enligt de danska forskarna Christoph Houman Ellersgaard och Anton Grau Larsen är makten i Danmark ändå koncentrerad till ett litet och stabilt nätverk.
Vid ett seminarium om deras forskning (The Power Elites of Welfare States) om den danska makteliten beskrev de två forskarna hur de under omkring 15 år har kartlagt vilka som befinner sig i centrum av danskt beslutsfattande. Deras metod är att studera nätverk: styrelser, kommissioner, stiftelser, politiska organ, näringslivsorganisationer och andra platser där mäktiga personer möts.
Resultatet är en karta över de personer som binder samman Danmarks viktigaste institutioner. Enligt forskarna har kärnan varit anmärkningsvärt stabil över de år de studerat: 2012, 2017, 2024.
– För alla de tre studerade åren, består kärnan av omkring 400 personer, sade Anton Grau Larsen.
Forskarna betonar att detta inte betyder att dessa 400 personer i hemlighet styr Danmark. Deras poäng är snarare att landets viktigaste institutioner är nära sammanlänkade genom ett begränsat antal personer. Kärnan består av toppchefer i näringslivet, ledare för näringslivsorganisationer, fackliga ledare, högre tjänstemän, politiker och en mindre grupp från universiteten.
Näringslivet är särskilt viktigt. Stora företag och näringslivsorganisationer är tongivande i nätverket.
– Omkring hälften av nätverket representerar företagsintressen, sade Christoph Ellersgaard.
De mest centrala personerna är inte nödvändigtvis de rikaste individerna, utan de som har positioner som binder samman viktiga institutioner. Därför utmanar studien också idén om att makt främst handlar om individuell begåvning eller karisma. Människor tar sig in i eliten genom organisationer - ett fåtal särskilda organisationer. Nästan hälften av de omkring 400 personerna i makteliten har passerat genom bara 17 organisationer. Det handlar bland annat om Köpenhamns universitet, finansdepartementet, Mærsk, Danske Bank, näringslivsorganisationen Dansk Industri och de stora politiska partierna. Poängen är inte bara att dessa organisationer är stora eller mäktiga i sig, utan att erfarenhet därifrån verkar ha ett särskilt värde.
– Det är det specifika värdet av att ha varit på de här platserna som verkligen spelar roll. Det kan också bidra till att eliten får en sned social sammansättning, eftersom det kräver kunskap, kontakter och vana att hitta rätt väg genom detta organisatoriska landskap, säger Anton Grau Larsen.
När en person lämnar ersätts hen ofta av någon annan med en liknande position. Det gör eliten stabil, även när namnen byts ut.
– Berättelsen om dessa elitnätverk är att vi i Danmark har en mycket stabil institutionell struktur, även med en stor omsättning av individer, sade Christoph Ellersgaard.
Forskarna undersökte också vilka elitmedlemmarna är. Bilden är mindre överraskande, men ändå slående. Den danska makteliten består främst av äldre, vita män. Medelåldern är omkring 57 år. Andelen kvinnor har ökat under senare år, från 19 procent 2012 till 31 procent 2024. Men personer med icke-västerländsk invandrarbakgrund saknas i kärnan, enligt presentationen.
Klassbakgrund spelar också stor roll.
Nästan en tredjedel av eliten kommer från överklassen eller den rikaste procenten, medan bara en liten minoritet, drygt 10 procent, har arbetarklassbakgrund.
Kartan visar också en tydlig skiljelinje inom eliten. På ena sidan finns personer med någon form av demokratiskt mandat, som politiker och fackliga ledare. På den andra sidan finns icke-valda ledare från näringslivet och andra institutioner.
– Det är den viktigaste skiljelinjen i det danska maktfältet: personer med någon form av demokratiskt mandat kontra de utan, sade Anton Grau Larsen.
Det spelar roll eftersom den danska modellen bygger på samarbete mellan näringsliv, arbetsmarknadens parter och staten. I ett sådant system kommer inflytande ofta genom förhandling och tillgång, inte bara genom val. Forskarna menar att mäktiga företag ofta behöver framställa sina intressen som bredare samhällsintressen för att få inflytande.
Forskarna fann också att elitens sammansättning inte är en enkel spegel av den faktiska ekonomin. Under åren har olika sektorers betydelse i ekonomin förändrats, men detta har inte återspeglats i elitens sammansättning.
– Man skulle förvänta sig att tjänstesektorn skulle öka som andel i eliten under 1900-talet, liksom finanssektorn, och att jordbrukssektorn skulle vara stark i början för att sedan minska. Men det vi ser att olika sektorers betydelse i eliten inte har någon relation med den faktiska ekonomin. Eliten är relativt oberoende av dessa ekonomiska dynamiker, vilket var mycket överraskande för oss, sade Christoph Ellersgaard.
Organisationsforskaren vid IFFS, Anna Tyllström, ska i en ny stor studie kartlägga den svenska makteliten med hjälp av samma typ av nätverksanalys som Christoph Houman Ellersgaard och Anton Grau Larsen använt sig av i sina studier. Läs mer om detta projekt här: Stor kartläggning av den svenska makteliten
