Ojämlikheten i förmögenhet har minskat - och ökat
En ny databas visar att hushållens privata förmögenheter har vuxit kraftigt sedan början av 2000-talet. De privata förmögenheterna har tredubblats i reala termer, medianförmögenheten har ökat fem gånger och antalet miljardärer har femdubblats. Nationalekonomen Olle Hammar presenterar databasen och vad den visar på DN debatt.
Samtidigt som förmögenheterna vuxit har den relativa förmögenhetsojämlikheten inte ökat – flera mått visar tvärtom en minskning. I absoluta tal har däremot avståndet mellan de rikaste och resten blivit betydligt större.
"Det är avgörande att skilja mellan absoluta och relativa mått på ojämlikhet. Mätt i kronor har avståndet mellan mitten och toppen vuxit kraftigt. Samtidigt har den relativa förmögenhetsojämlikheten minskat", skriver bland andra Olle Hammar, nationalekonom och forskare på IFFS, på DN debatt, tillsammans med nationalekonomerna Paula Roth, Felicia Stokke och Daniel Waldenström.
En central förklaring är vilka tillgångar som har vuxit. Den mest utjämnande kraften handlar om pensionstillgångar. Tjänstepensioner och fonderade pensionslösningar har gett breda löntagargrupper indirekt ägande i kapitalmarknaderna. Stigande bostadspriser har också ökat många hushålls förmögenheter.
Men detta är till stor del illikvida tillgångar - tillgångar som inte kan användas så lätt.
"Olika slags förmögenhet skiljer sig i hur de kan användas. En växande tjänstepension eller en bostad kan göra hushåll rikare, men dessa tillgångar kan inte enkelt omsättas i pengar. Banksparande, börsnoterade aktier och fonder är däremot mer lättillgängliga. Den fallande ojämlikheten drivs framför allt av illikvida tillgångar, medan ojämlikheten i likvida tillgångar har ökat. De rikaste har inte bara större förmögenheter, utan också större ekonomisk handlingsfrihet genom en högre andel likvida tillgångar," skriver Olle Hammar med kollegor på DN debatt.
