"Forskare har blundat för klanvälde och grov kriminalitet"

Många forskare har blundat för dagens nya problem i form av klanvälden och grov kriminalitet. Just nu lämnas myndigheterna och de kommunala förvaltningarna i sticket av forskarsamhället, skriver Carina Gunnarson och Bo Rothstein, associerade forskare vid Institutet för framtidsstudier, i tidskriften Kvartal. 

"Principen om akademisk frihet har på nytt kommit i fokus i den svenska debatten. Flera böcker har publicerats, specialnummer av vetenskapliga tidskrifter tar upp problemet och flera universitet har startat program om denna fråga. De som, liksom vi, anser att principen om forskningens frihet är en central del av en fungerande demokrati, pekar vanligtvis ut allehanda utifrån kommande hot såsom ökad politisk styrning, påverkan från starka intresseorganisationer och ekonomiska maktkonstellationer. Detta slags hot mot forskningens frihet är självklart viktiga att uppmärksamma, men en fråga som saknas i denna diskussion är i vilken grad forskarsamhället faktiskt självt lever upp till kraven på akademisk frihet. Det finns ett problem som vi menar fått alltför lite uppmärksamhet, nämligen hur forskarsamhället använder sin frihet när det gäller att välja vilka problem som det ska forskas om. Finns det angelägna problem i samhället som det behövs mera kunskap om men som forskarna väljer att blunda för? Man kan peka på att det finns väldigt lite forskning om den eskalerande våldsamma gängkriminaliteten. Ett annat exempel är att det inte var de många IMER-forskarna (IMER = internationell migration och etniska minoriteter) som pekade ut problemet med familjebaserade kriminella klaner som dominerar vissa utsatta områden, utan det har gjorts av journalister som Per Brinkemo och Johanna Bäckström Lerneby," skriver statsvetarna Bo Rothstein och Carina Gunnarsson tillsammans med Peter Esiasson, statsvetare vid Göteborgs universitet. 

Läs hela artikeln i Kvartal: Ett forskarsamhälle som blundar