Datum: 25 mars 2023
Tid: 09:00-17:00
Arrangör: Frisinnade klubben i samarbete med Institutet för framtidsstudier.
Plats: F7 Möten, Fleminggatan 7 i Stockholm
Konferensavgift: 500 kr inkl. moms (avser förtäring under dagen).
Anmälan: Till [email protected] senast den 12 mars.
FULLBOKAT!
Syftet med konferensen är inte att diskutera aktuell migrationspolitik utan att belysa vilken betydelse invandrare och impulser utifrån har haft och har för utvecklingen av Sveriges välstånd, välfärd och kultur.
09.00-09.30 Samling med fika och smörgås
09.30-09.40 Välkomna!
Bengt Westerberg, ordförande Frisinnade klubben, & Gustaf Arrhenius, vd för Institutet för framtidsstudier
09.40-11.10 Stannar Sverige utan invandrare?
En sjättedel av dem som är sysselsatta i Sverige är utrikes födda och i många branscher är andelen betydligt större. En stor majoritet av övrig hemservicepersonal är utrikes födda, omkring hälften av alla städare, buss- och spårvagnsförare, taxiförare, maskinoperatörer och slaktare är det, en tredjedel av alla läkare och var fjärde av dem som arbetar inom äldreomsorgen. Så vad betyder invandringen för arbetsmarknaden och ekonomin i stort? Bristen på arbetskraft är stor i många yrken och sektorer samtidigt som arbetslösheten är högre bland utrikes än inrikes födda. Hur kan sysselsättningsgraden öka?
Olof Åslund, gästprofessor och vetenskaplig ledare vid Uppsala Immigration Lab, Uppsala universitet
Panel:
Annika Sundén, nationalekonom och tidigare analyschef, Arbetsförmedlingen
Laura Hartman, chefsekonom, LO
Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert, Svenskt Näringsliv
Samtalsledare: Bengt Westerberg
11.10-11.30 Bensträckare
11.30-12.15 Alla tiders invandring
Trots att de första människorna som slog sig ner i Sverigeför 14 000 år sedan var invandrare och att invandringen har fortsatt sedan dess görs det ofta gällande att Sverige historiskt har varit ett homogent land med en befolkning med få kulturella skillnader. Men landet präglades i historisk tid, även om man bortser från invandringen, av stora skillnader mellan landsändar och städer. I avgörande historiska skeden – som när det på 1200- och 1300-talen blev ett rike, på 1500- och 1600-talen en stat, på1800-talet ett industriland och på1950- och 60-talen en välfärdsstat – bars det dessutom upp, både kvantitativt och kvalitativt, av väsentlig invandring. Så vilken betydelse har den haft för Sveriges utveckling?
Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet
12.15-13.00 Enkel lunch (wrap och dryck)
13.00-14.40 Integration bland unga
Ett viktigt mål med integrationspolitiken är att invandrare ska bli en del av samhällsgemenskapen. Hur väl integrerade de är kan mätas genom till exempel graden av likhet mellan personer födda i och utanför Sverige när det gäller möjligheter och rättigheter, social tolerans, sociala relationer och nätverk, samt grundläggande värderingar. För den som kommer hit i vuxenålder kan integrationen vara en stor utmaning, till exempel att lära sig ett nytt språk. Men hur går det för deras barn som har fått möjlighet att gå i svensk skola och växa upp i det svenska samhället? Kan vi räkna med att de är/blir väl integrerade i det svenska samhället? Och integrerade i vilken mening?
Jan O Jonsson, professor i sociologi vid Socialforskningsinstitutet, Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier (som tillsammans med Carina Mood och Georg Treuter har skrivit rapporten ”Integration bland unga i Sverige”, Makadam förlag 2022)
Panel
Anna Ekström, f d utbildningsminister (S)
Jan Jönsson, f d rektor, oppositionsborgarråd (L) Stockholm
Nebe Al-Mayahi, grundare företaget Teint
Sophia Metelius, statssekreterare Arbetsmarknadsdepartementet
Samtalsledare: Gustaf Arrhenius
14.40-15.00 Bensträckare
15.00-16.30 Kultur skapas i korsvägar
Det finns de som hävdar att kulturer har vuxit fram i relativ isolering och att de hotas av gränsöverskridande kontakter. Men socialantropologer har konstaterat att det till och med i forntida samhällen fanns omfattande förbindelser mellan kulturer, och det gäller i än högre grad i dagens värld. Kulturella uttryck och hela kulturer är i själva verket produkter av korsbefruktningar. Kulturella impulser känner inga nationella gränser. Isolering och avstånd undergräver möjligheterna till framåtskridande på kulturens alla områden, vare sig det gäller litteratur, vetenskap eller utbildning.
Per Svensson, författare och journalist
Panel
Lawen Redar, gruppledare (S) i riksdagens Kulturutskott
Jan Nordwall, generalsekreterare Sveriges Hembygdsförbund
Stefan Forsberg, chef Stockholms konserthus
Samtalsledare: Christer Nylander
16.30-16.40 Tack och adjö!
Gustaf Arrhenius & Bengt Westerberg
16.40-17.00 Fika
När inlandsisen för drygt 14 000 år sedan långsamt började försvinna från Norden fanns inga människor i det som i dag är Sverige. De första spåren av människor som då invandrade hit finns i Skåne. Det kan enligt arkeologen Jonathan Lindström räknas som startskottet för Sveriges historia. När dessa första renjägare nådde dit låg inlandsisen ännu kvar i Småland och de kunde se mammutar vandra på Sydsveriges slätter.
Alla vi som nu bor här är i detta långa perspektiv åtminstone ättlingar till invandrare och några således till dem som kom hit när landet först blev beboeligt. Sedan de första invandrarna slagit sig ner i Sverige har antalet människor som är födda här vuxit. Det var emellertid en långsam process. Ännu efter 10 000 år uppgick antalet inte till mer än kanske 40 000 personer. Vid vår tidräknings början handlade det om cirka 300 000 och omkring år 1600 om en miljon. I dag lever över 8 miljoner människor i Sverige som är födda här.
Samtidigt har invandringen fortsatt under dessa tusentals år. Det gäller även sedan Sverige för 500 år sedan började utvecklas till en modern stat. Gustav Vasa, vars kröning till konung i år firar 500 år, till och med uppmuntrade invandring därför att han behövde invandrares kompetens. Många kungar och andra nationella ledare har sedan dess följt hans exempel. Ett sentida sådant är ambitionen efter andra världskriget och fram till början av sjuttiotalet att locka arbetskraft till den svenska industrin.
Men många invandrare har också kommit hit på jakt efter försörjning eller på flykt från förtryck i sina hemländer. Det förstnämnda får antas ha varit drivkraften för våra tidiga invandrare. Människor på flykt har kommit sedan i vart fall 1500- och 1600-talen då ett antal hugenotter från Frankrike sökte en fristad i Sverige. Under efterkrigstiden välkomnades utöver arbetskraftsinvandrare också ett antal flyktingar från Baltikum, Ungern, Tjeckoslovakien, Polen och Chile. Sverige har efter andra världskriget haft ambitionen att vara en humanitär förebild genom att vara öppet för människor på flykt. Den politiken är nu på väg att helt läggas om.
Sedan det senaste sekelskiftet har omkring två miljoner människor invandrat till Sverige (och ungefär hälften så många utvandrat). Grovt sett två tredjedelar av dessa invandrare är från EU-länder, arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU, anhöriga (till andra än flyktingar) och gäststuderande och en tredjedel flyktingar (inkl. anhöriga till dessa).
Invandringen har lett till att av Sveriges befolkning är i dag ungefär en fjärdedel utrikes födda eller barn till åtminstone en utrikesfödd förälder. Den stora majoriteten av dessa gör dagligen insatser som är viktiga för svensk ekonomi och välfärd, men i debatten dominerar ofta negativa bilder av segregation, arbetslöshet, kostnader och kriminalitet. Det finns de som till och med hävdar att denna fjärdedel av Sveriges befolkning sammantaget ger ett negativt bidrag till Sveriges välstånd. Det finns starka skäl att ifrågasätta den bilden. När människor med olika språk, trosuppfattningar och kulturella erfarenheter ska leva tillsammans kan det förvisso innebära utmaningar, men samtidigt är mångfalden i dag, liksom den historiskt har varit det, avgörande för Sveriges ekonomiska och kulturella utveckling.
