Itinerant Festival of Ukrainian Culture, Wikimedia/Silar

Geopolitik och kulturell resiliens i kampen för självbestämmande och självständighet: fallen Grönland och Ukraina

Vilken betydelse har ett lands språk och kultur för ett folks motståndskraft vid olika typer av yttre tryck? Och vad kan man dra för slutsatser om vikten av att utveckla kulturella uttryck i fredstid utifrån denna betydelse?

Projektet undersöker genom intervjuer i Grönland och Ukraina, vilken roll språk och kultur spelar när ett land eller ett folk utsätts för extrema omständigheter. I projektet står två exempel i centrum som befinner sig i helt olika kontexter: Grönland lever under ett växande geopolitiskt tryck, medan Ukraina sedan fyra år är under attack i ett dödligt anfallskrig från Ryssland med höga mänskliga förluster. Trots dessa grundläggande skillnader finns en gemensam kärna. Språk och kultur är inte något som skall återvinnas enbart som en återhämtning efter krigets slut, utan är grundläggande för förmågan att effektivt försvara landet, hålla samman folket och hävda självbestämmande. Just därför är detta något som aggressorn med all kraft strävar efter att underminera.

I Grönlands fall handlar det om att en del av rätten till självbestämmande innebär narrativ suveränitet – att kunna berätta sina egna berättelser, på sitt eget språk och utifrån sina egna normer, värderingar och traditionella levnadssätt. Dessa har underminerats av det koloniala förtrycket och utmanas nu än mer av supermakternas geopolitiska intressen och ökade ambitioner. I Ukraina gäller det ett akut försvar av nationell överlevnad, där kampen också förs genom språk, minne, institutioner och kulturell kontinuitet. I båda fallen blir kultur inte bara ett uttryck för identitet, utan en essentiell del av politiska kampen.

Genom att studera dessa båda exempel vill projektet skapa kunskap om kulturell resiliens under helt olika former av yttre tryck. Vad kan Sverige lära sig av dessa kunskaper är av största vikt för vårt lands försvarsförmåga?

Hypotesen är att ett land redan i fredstid måste förstå vikten av att försvara och utveckla en levande kultur – också när den skaver, utmanar och skapar konflikt. Det räcker inte att passivt värna kulturarv och kulturkanon på papper. Ett demokratiskt samhälle måste också skydda de språk, berättelser och kulturella uttryck som håller det offentliga samtalet levande och utveckla det i tider av geopolitiska spänningar och hot något som därmed ytterst stärker samhällets motståndskraft och försvarsförmåga.

Tidsplan

2026–2027

Projektledare

Ulf Mörkenstam Professor i statsvetenskap

Projektmedlemmar

Staffan Julén Senior rådgivare, konstnärlig forskare

Finansiär

Försvarshögskolan