Genomfört. Att värdera framtida liv

Hur ska vi värdera framtida liv i våra beslut? Denna fråga har en direkt koppling till t.ex. prioriteringar inom sjukvård, befolkningskontroll, klimatförändring, utrotning av djurarter, och existentiell risk (djurs och människans överlevnad).

Projektets huvudfråga är hur vi ska värdera framtida liv i våra beslut. Denna fråga har tills nu i stor utsträckning ignorerats av beslutsfattare, trots att den har en direkt koppling till ytterst viktiga praktiska problem, som t.ex. prioriteringar inom sjukvård, befolkningskontroll (skattelättnader för föräldrar, föräldraledighet), klimatförändring, utrotning av djurarter, och existentiell risk (djurarters och människosläktets överlevnad). Till och med Intergovernmental Panel on Climate Change erkänner nu att problemet med att värdera framtida liv är ‘a serious difficulty for evaluating policies aimed at mitigating climate change’ (IPCC 2013 Working Group 3, Ch. 3, Section 3.4.7, p. 24).

För att lösa dessa praktiska problem måste vi titta närmare på vissa svåra teoretiska frågor, exempelvis

• Vore det bra eller dåligt om färre människor (eller djur) existerade i framtiden?
• Kan en ökning av populationsstorleken kompensera en förlust i individuell livskvalitet?

Våra vardagliga moralprinciper ger ofta ingen vägledning alls i dessa fall, och när de ger vägledning så är den mycket kontraintuitiv och paradoxal. Vi behöver alltså förändra eller utvidga vår moral så att den kan ta framtida generationer och populationsförändringar i beaktande på ett acceptabelt sätt. Tyvärr är detta inte någon lätt uppgift då det finns en mängd paradoxer och problem som måste lösas.

Det finns mycket litteratur inom området, men man har inte funnit någon slutgiltig lösning på problemen. För att få bukt med dem tror vi att vi måste ifrågasätta några av de mest fundamentala substantiella eller metodologiska principerna som ofta tas för givna i debatten om populationsetik.

Projektets huvudsyfte är därför att få till stånd en kritisk granskning av några av dessa fundamentala antaganden genom att samla några av de världsledande filosoferna och ekonomerna på detta område så att de tillsammans kan föra den populationsetiska forskningen framåt.

Vi ska kritiskt granska följande antaganden:

Välfärdsbegreppet
1. Man kan inte göra det bättre eller sämre för en person genom att skapa henne.
2. Det är meningsfullt att tala om ’mycket höga’ och ’mycket låga’ nivåer av välfärd, och det kan finnas ’mycket små skillnader’ i välfärd.

Ramverk som grundar värde i välfärd
3. Populationsetik handlar primärt om att tillskriva värde till populationer genom att titta på medlemmarnas välfärd.

Metodologi
4. Att möta villkoren för en acceptabel populationsetik är en ’allt eller inget’-fråga. Om en teori möter ett villkor, så är den fortfarande värd att beakta; om inte, så måste teorin förkastas.

Tillämpningar
5. Innan man tar tag i verkliga praktiska problem, så måste man först bestämma sig för och vara säker på en specifik populationsetisk teori.
6. Frågor som rör värdet av populationsförändringar har ingen direkt koppling till demokratiska beslut, eftersom demokrati handlar endast om att ta i beaktande redan existerande människors preferenser.

Tidsplan

2015–2018

Projektledare

Krister Bykvist Professor i praktisk filosofi.

Projektmedlemmar

Gustaf Arrhenius VD och professor i praktisk filosofi
Tim Campbell Fil. dr. i filosofi
Elizabeth Finneron-Burns Postdoktoral forskare i filosofi
Julia Mosquera Fil. dr. i filosofi

Finansiär

Vetenskapsrådet