Varför ska vi bry oss om framtida generationer? Från frågelådan i ny tidskrift om filosofi
Vad finns det för argument inom filosofin för att vi ska ta hänsyn till vad våra beslut idag får för konsekvenser för kommande generationer? Gustaf Arrhenius svarar i nya tidskriften Modern Filosofi.
FRÅGA:
Är det rätt att tala om att vi har skyldigheter mot framtida generationer? Vad har de gjort för oss?
SVAR:
Ditt resonemang kanske bygger på idén att moralen är grundad i egennyttan och handlar om tjänster och gentjänster. Man bör alltså bete sig moraliskt mot andra, eftersom man vinner på det i längden, och bara mot dem som annars kan straffa en genom att inte samarbeta. Av det följer att vi inte behöver bry oss om dem som är svaga, sjuka eller andra som inte kan erbjuda några samarbetsvinster. I så fall kan vi helt strunta i framtida generationer – de kan ju varken erbjuda samarbete eller hota med vedergällning. Vi kan till exempel göra slut på alla naturresurser utan att göra fel.
Men moral handlar ofta om plikter mot dem som vi har en asymmetrisk relation till. Man ska behandla folk med omtanke även om de inte har någonting att ge tillbaka, som svaga, sjuka, barn och gamla, vilket även talar för omsorg om framtida generationer. Det är vad till exempel utilitarismen, som ofta förekommer som ett underförstått antagande i ekonomiskt och politiskt tänkande, skulle hävda. Enligt utilitarismen bör vi se till att maximera den sammanlagda välmågan i världen, det vill säga hur bra folk har det. Om den blir högre av att vi väljer att bry oss om framtida generationer, vilket verkar troligt, så bör vi välja det alternativet.
Men utilitarismen stöter på ett annat problem. Den sammanlagda välfärden i framtiden kan öka på två sätt: genom att det blir bättre för ett bestämt antal personer eller genom att antalet personer med liv värda att leva blir fler. Av utilitarismen följer att en framtid med en enorm population, där alla liv knappt är värda att leva, kan vara den bästa (”många bäckar små ...”). Men att vi skulle ha moralisk plikt att kraftigt öka jordens befolkning på bekostnad av framtida människors individuella välmåga förefaller märkligt och är snarare skäl att förkasta utilitarismen. Så även om de flesta är överens om att vi har skyldigheter mot framtida generationer så är det inte lätt att hitta tillfredställande argument för den hållningen.
/Gustaf Arrhenius
Ovanstående text kommer att publiceras i andra numret av Modern Filosofi som publicerar sitt första nummer i slutet av september. Det är en tidskrift där du kommer att finna artiklar skrivna av Sveriges främsta filosofer såväl som både djuplodande och lättsamma reportage. Premiärnumret ges ut av Forskning & Framsteg i samarbete med Modern Psykologi och Språktidningen.
