Tala klimat så att alla lyssnar!

Det är sex månader kvar innan bibliotek och skolor åter förvandlas till vallokaler och svenskarna lägger sin röst på det Sverige som de vill ha de kommande fyra åren. En fråga som har funnits med i decennier och som finns i varje partis partiprogram är klimatfrågan. Men trots att forskare länge varit enade om att människan påverkar klimatet och med stora megafoner försökt basunera ut detta finns det fortfarande individer som förnekar att det är sant. Hur kan det vara så och hur ska man lyckas nå dem inför valet i september – och alla val efter det?

Klimatförnekare och de som producerar och sprider klimatförnekande material finns framför allt på högersidan av det politiska spektrumet. Det här har flera förklaringar varav en är att miljöfrågan fått en vänsterstämpel. Det här gör att det skär sig identitetsmässigt för de som identifierar sig som höger när de plötsligt vill sympatisera med dem som de normalt sett betraktar som politiska motståndare. Tillgången på filterbubblor gör den här effekten ännu starkare. Både i sociala media och i verkligheten gör de att det blir ännu lättare att avfärda miljöivrare på vänstersidan – men tyvärr också politiskt neutral och väl underbyggd forskning. Människor har svårt att objektivt utvärdera information som är ideologiskt laddad eller kopplad till deras identitet och därför är det inte heller konstigt att vetenskapliga argument inte når fram i miljöfrågan.

För att nå hela det politiska spektrumet måste forskare, medborgare och politiker arbeta med att också formulera sina miljöargument i konservativa termer, till exempel: bevarande av traditioner, respekt för auktoriteter, och patriotism.

Så inför valet 2018 ska de partier som vill nå fram med sina miljöargument till hela svenska folket inte bara prata om den årliga semestern i Thailand som vi måste avstå utan också om våra barns rätt att vandra i svenska skogar. De måste göra det enkelt att göra miljövänliga val utan radikalt förändrad livsstil och tala om möjligheten till ännu ett sportlov med krispiga vinterdagar i skidbacken.

Om detta skriver Kirsti Jylhä i boken Climate change and international relations, kapitlet "Refusing to acknowledge the problem of climate change denial".

Nyfiken? Läs Kirstis text här.
Ännu mer nyfiken? Här kan du ladda ned boken i sin helhet.

Om du vill veta mer om hur man hittar rätt argument för grupper med olika värderingar, lyssna till Pontus Strimlings föredrag "Därför håller liberalerna på att vinna kulturkriget".