Om klokheten med artificiell intelligens

AI sprider sig fort och byggs in allt mer i vår vardagsteknik. Samtidigt finns stora risker, rent av existentiella hot förknippade med utvecklingen av artificiell intelligens som måste tas på allvar. Med hjälp av AI-forskarna Pontus Strimling och Emma Engström på Institutet för framtidsstudier, samt Olle Häggström, affilierad forskare på IFFS, tar Victor Galaz ett grepp om AI-frågan i en Understreckare i Svenska Dagbladet. 

"Vissa menar att vi befinner oss i början av ett evolutionärt språng. Anledningen är att tekniken blir alltmer intelligent. Det kan tyckas som en överdrift men vad ska vi annars kalla nya tekniker som ser, känner, kräver vår uppmärksamhet, anpassar sig till sin omgivning, fattar beslut, och till och med kommunicerar med varandra? Hur dessa artificiellt intelligenta maskiner formar vår framtid är temat för Olle Häggströms skarpsinniga nya bok "Tänkande maskiner. Den artificiella intelligensens genombrott" (Fri Tanke). Häggström är professor i matematisk statistik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, men tvekar inte att kasta sig över de mest utmanande av frågeställningar som följer av den artificiella intelligensens genombrott de senaste åren. För vad är egentligen intelligens? Är det ens möjligt att avgöra om en maskin har ett medvetande, eller känner empati? Och framför allt: hur ska vi hantera risken för ett explosivt genombrott inom AI som hotar mänsklighetens välstånd, och i värsta fall människans överlevnad? Dessa frågor var högaktuella i mitten på 2010-talet efter bland annat Nick Bostroms "Superintelligens" (2014), och varningar om en framtida AI-apokalyps från kända röster som Stephen Hawking och Yuval Noah Harari. Risken för de tänkande maskinernas framfart fick dock med tiden ge plats för andra frågor. Om vi ska tro Häggström så är det inte på grund av att riskerna plötsligt försvunnit. Tvärtom menar han att hotet från en möjlig framtida superintelligent artificiell generell intelligens (AGI) i allra högsta grad fortfarande är aktuell. Ja, den är kanske till och med viktigare än andra globala risker som hamnat i centrum de senaste åren, som klimatfrågan, menar Häggström", skriver Victor Galaz. 

Han tar också upp Pontus Strimling och Emma Engströms forskning om hur artificiell intelligens sprids via så kallad infusion: när AI byggs in i befintlig teknik, utan att användaren riktigt är medveten om det. 

"Men ser vi oss omkring så är det svårt att undvika att se hur snabbt teknikutvecklingen driver världen mot en framtid där AI-teknik nästintill osynligt smälter samman med vår omgivning och formar praktiskt taget allt vi företar oss. De svenska AI-forskarna Emma Engström och Pontus Strimling från Institutet för framtidsstudier kallar fenomenet för infusion. Ett omärkbart införande av AI i sociala medier, i video- och musiktjänster, i skönhetsfilter som snyggar till ansikten i digitala medier. Ja, till och med i den svenska Arbetsförmedlingens system för att sätta in åtgärder för arbetslösa."

Läs hela Understreckaren: Är det så klokt med artificiell intelligens?