Ny rapport om förändringar i samhällets syn på våld

De senaste åren har det skett en allvarlig våldsutveckling i Sverige. I ljuset av detta släpper IFFS en rapport om hur synen på våld förändrats över tid. Hur påverkas lagstiftning och normer om våld av varandra? Rapporten är skriven av Maria Wallenberg Bondesson och undersöker fransk lagstiftning från medeltiden till 1800-talet.

I rapporten ”Mot ett våldstabu? Våldsbrott i fransk lagstiftning från 1200-tal till 1800-tal” undersöker Maria Wallenberg Bondesson hur synen på våld i Frankrike återspeglats historiskt i fransk lagstiftning. Studien analyserar och jämför tre lagsamlingar – Ètablissements de Saint Louis från mitten av 1200-talet, Coutumes d’Anjou från 1508 och Code Pénal från 1810. Syftet är att bidra till diskussionen om hur synen på, och behandlingen av, interpersonellt våld förändras över lång tid.

”Studiens viktigaste bidrag till förståelsen av detta är att den ger en tydligare bild av lagstiftningens roll i denna process”, skriver Wallenberg Bondesson.

Två frågor som Wallenberg Bondesson intresserar sig för är vilka typer av våldsbrott som beivrades i respektive lagsamling, och hur stor andel av de enskilda lagbestämmelserna som berörde dessa olika typer av våldsbrott. En tydlig trend som artikeln observerar är att en väldigt stor andel lagar i de tidigare lagstiftningarna ägnas åt dödligt våld, men att denna andel minskar över tid: från att utgöra över 70% av lagarna i Ètablissements de Saint Louis och 60% i Coutumes d’Anjou, till att enbart stå för drygt 30% Code Pénal. Den sistnämnda har en betydligt jämnare fördelning av lagstiftningar gällande olika typer av våldsbrott, och utmärker också genom att en stor andel av lagarna behandlar hot om våld och hotfulla situationer. Ytterligare en trend som studien observerar är att andelen lagstiftningar som reglerar fejder och privata krig mer än fördubblas i Coutumes d’Anjou jämfört med Ètablissements de Saint Louis. Andelen lagar som riktar in sig mot våldsamma egendomsbrott verkar också ha ökat i Coutumes d’Anjou, särskilt de som utfördes av kriminella gäng.

Varför skedde då dessa förändringar? Enligt Wallenberg Bondesson berodde det bland annat på förändringar i våldets karaktär och normer kring våld.

”Dödligt våld, skador och blodsfejder var föremål för omfattande reglering under de första två undersökningsperioderna, eftersom samhällets övergripande strategi i fråga om våld var att försöka hindra att det urartade och fick bestående konsekvenser”, skriver Wallenberg Bondesson. ”Våld i allmänhet, och hot om våld, prioriterades lägre, eftersom det fortfarande fanns en stor ambivalens i synen på våld, och det på intet sätt fördömdes generellt.”

Ambivalensen i synen på våld berodde på att även om våld kunde väcka avsky och förfäran sågs det ofta som produktivt, nödvändigt och beundransvärt – särskilt när det kom till att upprätthålla heder och ära. Detta förändrades successivt i och med rättsstatens framväxt.

”Tendensen till en ökad repression av mildare våldsbrott i Code Pénal kan vidare kopplas till de förändringar av attityder till våld, samt till statens utveckling och monopolisering av våld”, skriver Wallenberg Bondesson. ”Med andra ord reflekterar den sannolikt en minskad tolerans för våld, och indikerar att våld per se började ses som ett samhällsproblem.”

Läs rapporten här.