Klimatskepticismen sitter oftare i åtgärderna än i vetenskapen
En enkätstudie om klimatskepticism i Sverige med drygt 5 000 svarande fann att 7,6 procent var så kallade epistemiska skeptiker, det vill säga att de tvivlade på att människan orsakar uppvärmning eller att detta medför negativa konsekvenser. Betydligt vanligare var responskepticism (cirka 16 procent), det vill säga individer som accepterar klimatvetenskapen, men som är inte ser något starkt behov av att agera på såväl personlig som samhällelig nivå.
Den viktigaste faktorn som förklarar all form av skepticism är politisk orientering mot traditionella, auktoritära och nationalistiska värderingar (TAN på GAL-TAN-skalan). Även att vara osäker kring hur mycket människan respektive naturliga orsaker bidrar till uppvärmning (attribution uncertain) har ett tydligt positivt samband med responsskepticism. Låg tillit till forskare är också en faktor som tydligt förklarar såväl tvivel till klimatvetenskapen som behovet av att agera.
Kontakt: Daniel Lindvall, forskare i sociologi, [email protected]
Forskningsartikel: Mendy, L., & Lindvall, D. (2026). Shades of Swedish climate scepticism: an exploration of explanatory factors on doubts about climate change. Environmental Sociology, 1–17. https://doi.org/10.1080/23251042.2026.2697748[tom länk]
