"Klimatdebatten underskattar risken för katastrofala utfall"
Klimatpolitiken får inte bara utgå från det mest sannolika scenariot. Även osannolika händelser måste vägas in om vi vill fatta bra beslut. Bland annat om vilka risker vi kan, och inte kan, acceptera. Det var huvudbudskapet när filosofen Gustaf Arrhenius, vd för Institutet för framtidsstudier, talade om klimat, risk och framtida generationer vid Rausingsymposiet 2026 som arrangerades av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.
I föredraget argumenterade han för att beslutsfattare måste väga in händelser även med låg sannolikhet, om dessa händelser kan ha extrema och katastrofala konsekvenser.
En central poäng är att klimatmodeller och ekonomiska analyser ofta fokuserar för mycket på vad som troligen kommer att hända. Detta är är otillräckligt enligt Gustaf Arrhenius.
– Att fokusera på vad som troligen kommer att hända är en väldigt dålig grund för beslut. Och de flesta fattar heller inte beslut på detta sätt. Det troliga är att ditt hus inte brinner ned, men du skaffar ändå en brandförsäkring. Osannolika händelser kan vara viktiga för beslut om konsekvensen är en katastrof. Det är samma med klimatet. Jag tror vi behöver få in det här bättre i klimatdebatten och öppet diskutera vilka risker vi är villiga att ta, och vilka vi inte kan acceptera, sa Gustaf Arrhenius.
Samtidigt avvisade han tanken att forskare bör tona ned allvarliga risker för att inte skrämma allmänheten. En ny studie genomförd på IFFS ger inte denna tanke något stöd.
– Det sägs ofta att vi ska vara försiktiga med vad vi säger till allmänheten för att de kan bli så rädda att de slutar agera. Men våra data visar att stödet för klimatåtgärder faktiskt ökar med graden av oro. Vi ser ingen paralyserande effekt av klimatoro, säger Gustaf Arrhenius.
Studien bygger på data från 14 länder med omkring 9 000 personer. Bland de mest oroade var det bara tre procent som hade lågt stöd för klimatåtgärder. Bland de som var minst oroade, var det 41 procent som hade lågt stöd för klimatåtgärder.
Gustaf Arrhenius talade också om varför moralfilosofi har en plats i klimatfrågan. För klimatkrisen handlar inte bara om naturvetenskapliga prognoser, utan också om värderingar: vad som räknas som farligt, hur kostnader ska fördelas mellan länder och vilket ansvar dagens människor har för dem som ännu inte är födda.
– De flesta människor som någonsin kommer existera, de kommer att finnas i framtiden – och vi kan påverka deras livsmöjligheter enormt mycket, säger Gustaf Arrhenius.
Se hela föredraget: Gustaf Arrhenius: Klimatkrisen, risker och risktagande - från Rausingsymposiet 2026
