Hoppa till innehållet

Framtider: Så arbetar extremisterna som vill ta över samhället

 

Vit maktrörelsen och islamistisk extremism är de extremistmiljöer som utgör problem i Sverige idag. Det är både SÄPO och de nationella samordnarna mot extremism överens om.

Båda rörelserna vill ta över samhället. Men på olika sätt. Organisationerna inom vit makt förenas i nationalsocialismen. Den jihadistiska rörelsen drivs av en bokstavstrogen tolkning av koranen.

Frågan är hur de påverkar samhället. Ska vi vara rädda för den ideologiskt drivna brottsligheten?

Amir Rostami är sociolog och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, han säger att de extremistiska organisationerna står för en jäkligt allvarlig typ av brottslighet. Trots att den bara utgör några procent av den totala brottsligheten.

– Bor du på en plats där extremistiska element är aktiva begränsar de dina rättigheter som medborgare. Dessutom kan konsekvenserna av deras handlande blir enorma. Ta bara terrordådet på Drottninggatan. Det utfördes av en enskild person.

Amir Rostami är en av författarna till rapporten Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet från Institutet för Framtidsstudier, där bland annat de extremistiska miljöerna kartläggs. Begreppet är ett samlingsnamn för rörelser som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som använder våld för att uppnå sina mål.

I kartläggningen används SÄPOS indelning av extremistiska grupperingar och där finns också kategorin autonoma som sorterar in anarkister och diverse vänstergrupper. Själva kallar de sig antifascister och säger att de försvarar samhället mot extremhögern.

– Det stämmer i hög grad. Nu för tiden kan de främst ses som en antirasistisk rörelse, säger Amir Rostami.

Det är istället de islamistiska extremisterna och organisationerna som samlas under vit makt-paraplyet som utmanar demokratin.

Vit makt-rörelsen ägnar sig framförallt åt våldsbrott. De misshandlar, hotar och har även en rad mord på sitt samvete. Stöld och narkotikabrott är däremot inte vanligt. Det strider mot deras idé om renhet. Sådant anser de vara för svaga människor som judar och muslimer, säger Amir Rostami. 

– Hälften av alla brott de utför är vandalism och våld. Det är ett sätt att visa motstånd mot samhället men också en metod för att svetsa samman gruppen.

 Våldet riktas mot utvalda individer eller grupper. En flyktingförläggning som sätts i brand. En mörkhyad person som misshandlas. En journalist som förföljs. Alla aktioner planerade utifrån en nazistisk världsåskådning.

–Ta Peter Mangs till exempel. Han mördade två personer och begick fyra mordförsök. Det var rasideologiskt motiverat. Likaså skolattacken i Trollhättan, säger Amir Rostami.

Men de flesta brotten är mer vardagliga. Som att bestämma sig för att slå sönder fönstren till en pizzeria för att den ägs av invandrare.

De verkar lokalt och till exempel Nordiska motståndsrörelsen organiserar sig i något de kallar nästen. Små grupper med en ledare som kräver trohet till saken, ordning och lydnad.  En vanlig målbild är att kunna iscensätta välorganiserade marscher inspirerade av Hitlers propagandauppvisningar. De senaste 25 åren har rörelsens organisering vuxit, menar Amir Rostami.

Den bedömningen instämmer Heléne Lööw i. Hon är docent i historia vid Uppsala universitet och hon har följt vit makt-världen i över 30 år. Aktiviteten från synliga grupper ligger på väldigt hög nivå, säger hon.

– Det är många demonstrationer, många flygbladsutdelningar och de har en extremt hög trafik på sina kanaler på sociala medier. Det indikerar att de har lyckats behålla medlemmarnas aktivitet även om de inte nådde de framgångar som de hoppades på i valet.

En hotfull grupp som är svår att komma åt

Rapporten från Institutet för Framtidsstudier kommer fram till att 385 personer inom vit makt-miljön är aktiva och inblandade i brottslighet. Siffrorna bygger på individer som finns i polisens misstankeregister, alltså personer som registrerats för att de misstänks ha begått ett brott. Men Heléne Lööw menar att i verkligheten är rörelsen betydligt större.

– De siffror som polisen har är bara de som är brottsaktiva. Men det finns massor av människor som har nazistiska åsikter som aldrig syns i statistiken eftersom de inte finns i några register.

Vid en demonstration räknas till exempel bara de som går i tåget men det är alltid många fler supportar på plats. Dessutom finns hela konsumentledet, de som köper t-shirts, smycken, symboler och musik.

– Så har vi de som stödjer dem ekonomiskt genom bidrag. Och de som hjälper till på andra sätt till exempel genom att torgföra åsikterna på sociala medier. Det är en rad skikt av olika aktörer, säger Heléne Lööw.

Men hur många de är går inte att uttala sig om. Ingen vet, säger Heléne Lööw.

Hur stor är då deras brottsliga kapacitet? Väldigt stor, säger hon. Och tillägger, om de skulle vilja.

Jämsides med det öppna våldet verkar vit makt-världen genom mer subtila metoder. De har medvetet arbetat på bilden av sig själva som brutala och de vet hur de ska utnyttja reaktionerna de väcker.

– De aktiva inom vit makt har nått ett läge där de inte behöver utöva våld därför att de har ett våldskapital och ett rykte som gör att det räcker att de dyker upp för att människor ska bli rädda och backa undan.

– Det är finessen med deras aktioner. De är inte ett hot mot Svensson på gatan som en del salafister kan anses vara. Istället är det utvalda individet som drabbas. Självklart är många judar extremt trängda. Samma sak för lokalpolitiker på orter där vit makt-organisationer har etablerats. Eller om du är lärare och de står utanför skolan kan du också uppleva situationen som väldigt hotfull.

Det finns exempel på politiker som slutat, säger Heléne Lööw, och den judiska församlingen i Umeå la ner som ett resultat av nationalsocialisternas aktioner.

– Finessen är att offren är skyddslösa. Alla vet vad nationalsocialisterna gör men juridiskt sett kan man inte komma åt dem. Det är väldigt effektivt för de är inte våldsamma utan de säger att de bara uttrycker sina åsikter. Det är en medveten strategi. De vet mycket väl hur samhällets spelregler fungerar. De har decennier av rutin på det här.

Vit makt-brott är också terrorism

Både Heléne Lööw och Amir Rostami pekar på att våldsbrottsligheten definieras olika beroende på om den begås av vit makt-anhängare eller islamistiska extremister. Under 80-talet och början av 90-talet mördades till exempel en rad homosexuella män i bland annat Göteborg och Västerås. Gärningsmännen var individer från vit makt-miljön och en del av dem dömdes flera gånger för mord. De morden skulle mycket väl kunna omklassificeras till terrorbrott, menar Heléne Lööw.

– Dåden hade en ideologisk grund men det försvann ur diskussionerna. På den tiden var det var inte självklart att se våld mot homosexuella som ideologiskt motiverade.

Amir Rostami refererar till tre sprängattentat i Göteborg 2017. Två riktades mot asylboenden och ett mot en mötesplats för vänstersympatisörer. En städare på en av flyktingförläggningarna skadades allvarligt. De övriga två sprängladdningarna kunde ha orsakat stora skador men den ena laddningen hittades innan den utlöstes och den andra detonerade när lokalen var tom.

– Det vanliga är att vit makt-rörelsens brott definieras som allmänfarlig ödeläggelse, mordförsök eller mord. Trots att handlingarna är jämförbara med de som begås av islamistiska extremister. Det finns en obalans i detta som lätt kan tolkas som att brottsrubriceringen har med gärningspersonernas kulturella bakgrund att göra, säger Amir Rostami.

I den islamistiska miljön följs ideologi och kriminalitet åt på flera sätt. Den uppstår i områden som har hög brottslighet och många av de svenska IS-anhängarna har ett kriminellt förflutet. Dessutom finns det ofta personliga relationer mellan de religiösa extremisterna och medlemmar i kriminella gäng. De kan ha gått i samma klass, känt varandras familjer och ibland är de till och med syskon, berättar Amir Rostami.

Ofta legitimeras också kriminalitet av religiösa argument. Man är självutnämnd soldat i kriget mot väst och då är till exempel rånbyten inte stöld utan krigsbyten. Och hälften ska skickas till IS.

– Men det görs aldrig. Och det vet alla inblandade men ingen säger något. För skulle man göra det förlorar alla, säger Amir Rostami.

Ett parallellt samhälle finansierat av ekobrottslighet

Långt från gängkriminaliteten finns en mer sofistikerad brottslighet som uppstår i ett komplicerat nät av företag, religiösa verksamheter och internationella kopplingar. Magnus Ranstorp som leder terrorforskningen på Försvarshögskolan kallar det ett eget ekosystem. Skilda verksamheter flätas samman och hålls ihop av tongivande predikanter, sociala nätverk samt den gemensamma idén om en stat byggd på en tidig bokstavstrogen tolkning av koranen som kallas salafism. 

– De ser världen svart-vitt, det är bara guds lagar som gäller vilket innebär att de är antidemokrater, säger Magnus Ranstorp.

Han vill inte använda begreppet islamistisk extremism, istället säger han salafistisk extremism. Det snävar in och preciserar vad det egentligen handlar om, menar han. IS, al Qaida och andra islamistiska terrorgrupper är alla salafister. Den salafistiska extremismen riktar sig heller inte bara mot väst eller mot judar utan också mot andra muslimer. Framförallt shiamuslimer.

– Genom att tala om salafistisk extremism kommer vi bort från kollektiviseringen av muslimer och kan urskilja vilka som är problemet, säger Magnus Ranstorp.

En uttalad strategi för den salafistiska extremismen är att skapa separation och parallella samhällen. Där är pengar, religiös skolning och svartmålning av majoritetssamhället viktiga ingredienser. Ekobrottslighet är ett medel.

– Där har vi framträdande predikanter som skapar det ideologiska ramverket för att främja en salafistisk linje mot det övriga samhället. Så finns de som sysslar med finansiering. Det kan vara insamlingar till föreningsverksamhet men även företagskonstruktioner. Ofta kan de personerna också ha en roll i verksamheter som stödjer en viss moské. Som i sin tur betalas av Saudiarabien eller Qatar och i gengäld predikar en salafistisk trosuppfattning.

 Magnus Ranstorp har kartlagt den salafistiska ekologin åt bland andra Finansinspektionen och säger att det är stora pengar som flödar och de är delvis skapade genom ekonomisk brottslighet. Momsbedrägerier, är ett exempel. Elektronik importeras men momsen betalas aldrig. Det kan vara välfärdsbedrägerier med assistansbolag, HVB-hem, bluff-fakturor samt systematiskt bedrägeri med personliga lån.

– De som åkte till Syrien fick instruktion att ta en rad lån som det aldrig funnits någon intention att betala tillbaka. Pengarna har istället gått till att bygga kalifatet och den enskildes status inom IS.

Ett fåtal men väldigt aktiva aktörer driver också friskolor med salafistisk grund. Runt dem finns sedan kopplingar till individer som också dyker upp i förundersökningar och i misstankeregistret och som har en hög nivå av kriminalitet. Skolorna utger sig för att vara icke konfessionella men det stämmer ofta inte. Syftet är istället att skapa en religiös miljö där barn och föräldrar isoleras från majoritetssamhället. Det är den del i den salafistiska extremismen som är allvarligast, menar Magnus Ranstorp.  

– Det här ekosystemet strävar efter att bygga ett slutet kretslopp, ett parallellt samhälle. Om vi värnar individuella mänskliga rättigheter så gäller det att säkerställa att en individs frihet inte begränsas av någon annan. Men de här grupperna har väldigt stor påverkan i motsatt riktning. De bidrar till att odla en misstro mot majoritetssamhället. Människor skräms från att ta kontakt med socialtjänsten till exempel eftersom de får höra att de då förlorar sina barn genom omhändertagande. Eller det uppstår ett utbildningssystem där barn går i skolor som befäster traditionella könsnormer och hedersförtrycket förstärks.

Framtiden är extremisternas – om motsättningarna i samhället tillåts öka

150 av 300 IS-soldater från Sverige har återvänt. De har också sin plats i systemet. Framförallt i den organiserade brottsligheten som gärna rekryterar de forna krigarna.

– Men historiskt sett är återvändare inte överrepresenterade i terrorhandlingarna. Kanske för att de är trötta på strid, kanske för att de har förlorat sin övertygelse. Men de ska ändå tas på stort allvar. De har stridserfarenhet och förmågor som gör att de är attraktiva för den organiserade brottsligheten. Tiden i Syrien har gett dem starka varumärken, säger Amir Rostami.

Enligt SÄPO växer den islamistiska extremismen i snabb takt. 2010 räknade SÄPO med 200 personer. 2017 är den siffran uppe i 2000. Institutet för framtidsstudiers rapport räknar till 785 personer. Att siffrorna skiljer sig åt beror på vilka som räknas. SÄPO tar med fler kategorier än enbart de individer som finns i polisens misstankeregister.

Inte heller har förlusterna för IS i Syrien inneburit något betydande avbräck för stödet till rörelsen, menar Magnus Ranstorp.

– Den salafistiska extremismen har inte försvagats av IS nederlag. Det är en ideologi som lever och som är uppkopplad transnationellt i Mellanöstern och Centralasien. Det blir en jättekonstig bild om vi säger att IS förlorat allt territorium i Syrien och därmed är problemet löst. Ideologiskt lever IS både fysiskt och virtuellt och kommer att fortsätta att påverka väst.

Hur utvecklingen kommer att se ut är en fråga som involverar hela samhället, menar både Magnus Ranstorp och Amir Rostami. Extremistmiljöerna får näring av segregation. Samtidigt står just polarisering högt på deras agenda.

– Om vi inte vänder utvecklingen i utsatta områden är det fritt fram för kriminella nätverk och religiösa system att skapa inflytande. Vacuumet som uppstår när samhället har trätt tillbaka måste fyllas av någon aktör, säger Magnus Ranstorp.

– Det extremistiska våldet har förmågan att skapa motsättningar i samhället. Oavsett om vi talar om vit makt eller islamistisk extremism är jag orolig för hur de kan förändra samhällsklimatet. Det räcker med ett terrordåd för att allmänhetens inställning till vissa grupper ska förändras eller att vi får en lagstiftning som kränker den personliga integriteten, säger Amir Rostami.


Skribent: Lotta Nylander

Läs också Christoffer Carlssons krönika "En fråga om våld", om hur våld motiveras i dessa miljöer.

Den här texten ingår i nyhetsbrevet Framtider, nr 2019/1. Nyhetsbrevet kommer ut ca 4 gånger per år, prenumerera här. Tidigare nummer av Framtider hittar du under Publikationer.