Fördomar har vi allihopa. Jag med. Och du med.

På Institutet för framtidsstudier behandlar vi diskriminering som en viktig framtidsfråga. Vi studerar hur den yttrar sig men försöker också förstå hur och varför diskriminering uppstår. Ett sätt att göra det på är att titta närmare på den enskilda individen och på dennes fördomar.

Ett sätt att mäta graden av rasism i ett samhälle är att fråga dess invånare om de kan tänka sig att ha grannar av en annan etnicitet än den egna. I World Values Surveys senaste intervjuomgång i Sverige svarade drygt 97 procent att grannarnas etnicitet inte spelar någon roll. Samtidigt kan vi gång efter annan konstatera fall av diskriminering i Sverige utifrån just etnicitet. En förklaring till denna diskrepans kan vara att vi ljuger när vi får den här typen av frågor. En annan förklaring är att vi bär på fördomar som vi är omedvetna om men som ändå styr vårt beteende, ett fenomen som kallas implicit kognition.

Anandi Hattiangadi, professor i filosofi vid Stockholms universitet, förklarar att implicit kognition är allt vi gör och lär oss utan att vara fullt medvetna om att vi gör det. Vi kan till exempel bära på en omedveten uppfattning om att män är mer kapabla än kvinnor och därför favorisera män framför kvinnor vid rekrytering. Det kan också handla om att vi associerar vissa miljöer mer med kvinnor än med män och därför tenderar att rekrytera kvinnor till den miljön istället för män.

Det är lätt att slå ifrån sig vid ett sådant påstående. Men enligt Anandi ligger det numera bortom rimligt tvivel att implicit kognition existerar. En anledning till det är ett så kallat ”Implicit Association Test”, ett webbaserat test som vem som helst kan göra och vars syfte är att visa vilka fördomar den person har som tar det. På webbplatsen Project Implicit kan du med hjälp av test ta reda på vad du egentligen anser om ras, kön och sexuell läggning. Testet har använts av flera hundratusen personer från olika delar av världen och resultaten pekar väldigt tydligt åt samma håll; de allra flesta av oss har fördomar.

– En stor del av den empiri som samlats in om implicit kognition, pekar på att vi vet mycket mindre om oss själva än vi tror. Vi är så säkra på att vi kontrollerar våra egna attityder att vi gärna exkluderar oss själva från slutsatsen att implicita fördomar existerar hos de allra flesta, säger Anandi.

Denna brist på självkännedom ställer till problem eftersom icke-medvetna fördomar kan få samma konsekvenser som medvetna fördomar. Vi kan bland annat se det i samband med rekrytering där svenska studier visat att sökande med arabiskt klingande namn tenderar att sorteras bort i högre grad än andra. Studier av svenska domstolar har visat att åtalade från muslimska länder eller åtalade med mörk hudfärg tenderar att dömas hårdare än andra åtalade, för samma typ av brott.

Fördomar kan ha lärts in under lång tid, en del kan till och med vara resultatet av vår evolution. Men det finns också experiment som visat att vi på relativt kort tid kan skapa fördomar som gör att vi föredrar medlemmar av en specifik grupp framför en annan.

– Det finns vissa bevis för att man genom träning kan motverka fördomar. Det verkar till exempel som om personer som i sitt dagliga liv träffar på människor av olika etnisk bakgrund, eller rör sig i varierande miljöer, tenderar att vara mindre fördomsfulla än de som rör sig bland människor och i miljöer som är mer homogena. Att medvetet försöka kontrollera de här implicita fördomarna är väldigt svårt, men genom en längre tids träning kan man motverka några av dem. Försök pågår till exempel i USA där man försöker motverka fördomar inom polisen gentemot afroamerikanska män.

Ett annat sätt att angripa problemet är att organisera vår miljö på ett sådant sätt att det blir svårare att agera fördomsfullt. Om vi utgår ifrån att alla bär på fördomar blir det helt rimligt att till exempel anonymisera jobbansökningar eller sätta upp checklistor som kan användas som beslutsstöd i olika situationer. Helt enkelt skapa en infrastruktur som kan reducera risken för att fördomar får konsekvenser. Men för att komma så långt behöver vi vara överens om att det här är ett problem och av den anledningen behövs det enligt Anandi fler empiriska studier av implicita fördomar i Sverige.

– En stor del av den forskning som är gjord på området är gjord i USA och jag märker att när jag pratar om det här i Sverige är det lätt för folk att säga att ”nå det där gäller USA, inte Sverige”. Jag känner bara till några få experiment gjorda i Sverige och det skulle behövas betydligt fler för att kunna övertyga människor här om att implicita fördomar faktiskt existerar.

Inom filosofin studeras implicit kognition bland annat med avseende på ansvarsfrågan. Kan jag som individ vara ansvarig för mina fördomsfulla handlingar om de är resultatet av fördomar som jag inte vet att jag har? Och vilket ansvar har vi som kollektiv i ett samhälle att stävja resultaten av den här typen av fördomar om vi nu accepterar tanken på att de finns?

– Frågan om ansvar hör nära samman med frågor om skuld men också om moral. Vi hamnar i frågan ”är jag en dålig människa för att jag har de här implicita fördomarna?”. Men oavsett om vi anser att vi är dåliga människor för att vi har implicita fördomar eller ej, är nog många av oss överens om att konsekvenserna av ett fördomsfullt beteende är sämre än konsekvenserna av ett icke-fördomsfullt beteende. Och om vi är överens om det, då kan vi ta tag i frågan om hur vi kan förändra det här beteendet – just för att konsekvenserna är dåliga, inte för att de som beter sig fördomsfullt är dåliga människor.

Implicit kognition är ett område som kommer att studeras inom forskningsprogrammet ”Vilken framtid?” (se del IV Diskriminering, sexism och rasism), vilket också rymmer frågor om bland annat positiv särbehandling och så kallad färgblindhet.

Om du vill veta mer om vad implicit kognition är kan du ta del av tio forskares syn på fenomenet på vår sida IF Play. Där finns inspelningar från ”The Implicit Mind Workshop” som hölls under två dagar i slutet av maj på institutet. Workshopen arrangerades av Anandi Hattiangadi och Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Här nedan kan du se Anandis presentation från workshopen.