Bänkkamrater i det segregerade klassrummet

”Vem i klassen vill du inte sitta bredvid?”

Den frågan ställdes till nästan 5 000 elever på svenska högstadieskolor 2010/2011. Att bli utfryst under skoltiden är något som drabbar många elever och som kan ge djupa mentala ärr. Skoltiden är en period i livet när social bekräftelse är extra viktigt och grunden för egenvärde och identitet läggs. Så vem är det som hamnar på listan över dem som ingen vill sitta bredvid?

Om du eller dina föräldrar inte är födda i Sverige ökar risken för att du finns med på de andra elevernas lista markant, och det gäller även om man tar hänsyn till dina föräldrars utbildningsnivå, familjens ekonomi och hur smart du är. De flesta antar nog att etnisk segregation i skolan är dåligt eftersom det är kopplat till sämre skolresultat, men just i fallet med utfrysning verkar segregering tvärtom ha en positiv effekt: ju fler elever i en klass som har invandrarbakgrund, desto färre av dem hamnar på listan över dem som ingen vill sitta bredvid.

Det verkar alltså som om segregation har en socialt skyddande effekt där ungdomar med invandrarbakgrund löper mindre risk att bli utfrysta under sina skolår om de går i en klass med minst 21 %, men gärna över 50 %, elever som själva är födda i, eller har föräldrar som är födda i, ett annat land än Sverige. Samtidigt kan det bli svårare för elever som går i en klass med få barn till svenska föräldrar att bygga nätverk och komma in i det svenska samhället senare i livet, så frågan blir vad som gagnar ungdomarna mest på sikt: Ett mer integrerat liv i framtiden eller någon att sitta bredvid i klassrummet idag?

Artikeln Social Exclusion among Peers: The Role of Immigrant Status and Classroom Immigrant Density skriven av Stephanie Plenty och Jan O. Jonsson, utsågs nyligen till 2018 års bästa artikel av Journal of Youth and Adolescence.