AI som rekryterare
AI har på kort tid blivit en självklar del av en rekryterares vardag. Argumenten är att AI effektiviserar processen och gör mer objektiva urval. Sociologen Lambros Roumbanis har tittat på hur AI används i rekrytering och vad det snabba införandet beror på.
AI som beslutsstöd i rekrytering
AI-verktyg har de senaste åren börjat användas som beslutsstöd i såväl privata som offentliga organisationer. En typ av process där de tycks ha blivit särskilt vanliga är vid bedömningar av olika typer av ansökningar – ansökningar om asyl, om skolplats, om villkorlig frigivning, om försäkringar.
Ansökningarna bedöms av algoritmer med olika grad av mänsklig inblandning – en interaktion som börjat kallas för meta-algoritmiska omdömen.
Sociologen Lambros Roumbanis undersöker i en studie hur relationen mellan mänskliga och algoritmbaserade bedömningar kan se ut i en nära framtid genom att rikta ljuset på en profession som på kort tid har ökat sin användning av AI ordentligt, nämligen rekryterarna.
Han intervjuade 24 rekryterare i privat och offentlig sektor med målet att förstå hur man i professionen motiverar användningen av AI vid urval idag, och hur mer avancerad AI skulle kunna påverka utrymmet för det mänskliga omdömet i framtidens rekryteringsprocesser.
Människans roll och gränserna för automatisering
Studien visar att rekryterarna uppfattar AI framför allt som ett verktyg för att öka effektiviteten i rekryteringsprocessen, framför allt vid en första bedömning av ansökningar. Ett annat viktigt argument kommer av uppfattningen att AI kan kompensera för människans olika bias för att få ett resultat som inte är färgat av omedveten diskriminering.
Man verkade mindre oroad över att AI-verktyg inte är immuna mot bias utan tvärtom kan förstärka skevheter, inte heller över att själva interaktionen mellan AI och människa kan resultera i diskriminering, vilket Roumbanis tillsammans med Moa Bursell har visat i en tidigare studie.
Den utmaning man har just nu handlar om att forma relationen mellan AI och människa; exakt vilka moment bör AI stå för, och när kommer människan bäst in i processen?
De flesta var av uppfattningen att allt fler delar av processen kommer att automatiseras framöver, men att den i alla fall de närmsta tjugo åren inte kommer att kunna skötas helt utan mänsklig inblandning. Ett par av de intervjuade förväntade sig däremot att AI inom en relativt nära framtid kommer att ta över hela rekryteringsprocessen.
För att sätta detta i perspektiv kan man snegla på en studie som genomförs av en annan forskargrupp på institutet. De undersöker möjligheten att förutsäga vilka AI-verktyg som enklast uppnår acceptans i samhället och kan se att detta i hög utsträckning beror på ett antal moraliska egenskaper man uppfattar att verktygen har.
De kan också konstatera att acceptansen ökar med egen användning av AI, men att det finns en gräns för hur mänskligt AI tillåts agera, något som tycks kopplat till upplevelsen av vem som äger makten.
Att lämna över sysslor som schemaläggning till en AI är inga problem, men att delegera beslut i asylärenden eller vapenstyrning är en helt annan sak.
Hur dessa mekanismer ser ut är något som skulle kunna styra såväl behov av reglering som hur man väljer att använda AI-verktyg som påverkar.
Roumbanis, L. On the present-future impact of AI technologies on personnel selection and the exponential increase in meta-algorithmic judgments, Futures.
Eriksson, K., Karlsson, S., Vartanova, I. & P. Strimling. Public Acceptance of Various Ways to Use and Treat AI: A Predictive Moral Framework, Computers in Human Behavior: Artificial Humans.
