Geopolitikens återkomst, klimatförändringar och det intensifierade sökandet efter sällsynta metaller som är nödvändiga för den gröna omställningen, har ökat trycket på många folk runt om i världen som kämpar för sin rätt till självbestämmande. Särskilt sårbara är strategiskt viktiga små ö-territorier och urfolk, där ett aktuellt samtida exempel är USA:s utmaning av den danska suveräniteten över Grönland. Hur visualiserar urfolk självbestämmande under ett ökat geopolitiskt tryck och en allt snabbare global uppvärmning?
Det övergripande syftet med projektet är att utforska hur kollektivt självbestämmande utan självständighet kan utövas av urfolk som lever i en konstitutionell relation med en kolonialmakt. Vår hypotes i projektet är att urfolks syn på självbestämmande har utvecklats i konflikt med kolonialmakten om hållbar utveckling relaterad till markanvändning, kultur och socioekonomisk utveckling, där geopolitiska överväganden är avgörande. I fokus för studien står Grönland och Nya Kaledonien, som båda har en erkänd rätt att bilda suveräna stater men har behållit en konstitutionell relation med sina respektive kolonialmakter. Båda territorier påverkas också i hög grad av klimatförändringarna och deras naturresurser står alltmer i centrum för internationell politik där intensifierade geopolitiska ambitioner riskerar att bli ytterligare ett hinder i deras långvariga kamp för självbestämmande.
Mer konkret ställer projektet följande tre frågor:
- Hur visualiserar urfolken som bor på Grönland och Nya Kaledonien självbestämmande?
- Vad prioriterar de högst, och omvänt, vad är de mest villiga att offra i form av institutionella arrangemang för självbestämmande under ett ökat geopolitiskt hot och klimatförändringar?
- Vad innebär rätten till självbestämmande utan självständighet?
