Statliga belöningar: en fördjupningsstudie om dess normativa och politiska aspekter

Andersson, Emil , Jebari, Karim , Arrhenius, Gustaf | 2021

Abstract

När ett brott begås står det i statens makt att bestraffa. Vad som anses brottsligt , men också hur
staten bestraffar, uttrycker på ett tydligt sätt ett samhälles värderingar. På ett liknande sätt förhåller
det sig med belöningar från staten. Liksom i fallet med brott och straff, är vad som anses värdigt en
belöning, och hur staten belönar, något som uttrycker statens värderingar.

Denna studie är en del av en översyn av hur staten ska belöna. Utifrån den ovan uttryckta
idén att belöningar uttrycker en stats värderingar, utreds frågan om hur staten ska belöna utan att
samtidigt överskrida de gränser som impliceras av de värderingar som uttrycks i den svenska
regeringsformen. För att utreda detta resonerar vi kring varför staten egentligen ska belöna, och
huruvida det finns några principiella hinder för en sådan praktik. Mera specifikt fokuserar en
betydande del av undersökningen på följande fråga: hur bör statens belöningar rättfärdigas och
utformas givet idealet om statlig neutralitet?

Vårt förslag är att statens belöningar är förenliga med idealet om statlig neutralitet om varje
del av belöningssystemet rättfärdigas utifrån de värderingar som uttrycks i regeringsformen, och
inga andra värderingar. Mer konkret innebär det att om en föreslagen belöning, eller en föreslagen
belöningsprocedur, rättfärdigas utifrån värderingar som inte nämns i regeringsformen, så bör denna
belöning eller belöningsprocedur ogillas.

Vi föreslår vidare att ett statligt belöningssystem kan rättfärdigas på detta neutrala sätt genom
en hänvisning till dess funktion som offentlig och symbolisk främjare av regeringsformens värden.
Utifrån detta presenterar vi ett antal konkreta förslag på hur ett belöningssystem kan utformas, och
vilka överväganden som är lämpliga. Bland annat föreslår vi att vanlig tjänsteutövning, även på höga
nivåer och under lång tid, inte bör anses vara tillräckliga skäl för belöning. Vi föreslår även att det
är partikulära handlingar som bör belönas, snarare än personliga egenskaper som exempelvis en
persons förmodade dygder eller färdigheter. Vi presenterar också ett antal exempel på hur
belöningsmotiveringar skulle kunna formuleras.

Ladda ner pdf

 

Abstract

När ett brott begås står det i statens makt att bestraffa. Vad som anses brottsligt , men också hur
staten bestraffar, uttrycker på ett tydligt sätt ett samhälles värderingar. På ett liknande sätt förhåller
det sig med belöningar från staten. Liksom i fallet med brott och straff, är vad som anses värdigt en
belöning, och hur staten belönar, något som uttrycker statens värderingar.

Denna studie är en del av en översyn av hur staten ska belöna. Utifrån den ovan uttryckta
idén att belöningar uttrycker en stats värderingar, utreds frågan om hur staten ska belöna utan att
samtidigt överskrida de gränser som impliceras av de värderingar som uttrycks i den svenska
regeringsformen. För att utreda detta resonerar vi kring varför staten egentligen ska belöna, och
huruvida det finns några principiella hinder för en sådan praktik. Mera specifikt fokuserar en
betydande del av undersökningen på följande fråga: hur bör statens belöningar rättfärdigas och
utformas givet idealet om statlig neutralitet?

Vårt förslag är att statens belöningar är förenliga med idealet om statlig neutralitet om varje
del av belöningssystemet rättfärdigas utifrån de värderingar som uttrycks i regeringsformen, och
inga andra värderingar. Mer konkret innebär det att om en föreslagen belöning, eller en föreslagen
belöningsprocedur, rättfärdigas utifrån värderingar som inte nämns i regeringsformen, så bör denna
belöning eller belöningsprocedur ogillas.

Vi föreslår vidare att ett statligt belöningssystem kan rättfärdigas på detta neutrala sätt genom
en hänvisning till dess funktion som offentlig och symbolisk främjare av regeringsformens värden.
Utifrån detta presenterar vi ett antal konkreta förslag på hur ett belöningssystem kan utformas, och
vilka överväganden som är lämpliga. Bland annat föreslår vi att vanlig tjänsteutövning, även på höga
nivåer och under lång tid, inte bör anses vara tillräckliga skäl för belöning. Vi föreslår även att det
är partikulära handlingar som bör belönas, snarare än personliga egenskaper som exempelvis en
persons förmodade dygder eller färdigheter. Vi presenterar också ett antal exempel på hur
belöningsmotiveringar skulle kunna formuleras.

Ladda ner pdf