Utställning av Tipping Point: Invigning 1 juni Galärparken (vid Junibacken) kl 17 (öppnar kl 16:30). Visas därefter dagligen 2-19 juni, öppnar kl 11, sista insläppet kl 15.
Seminarieserien Tipping Points på Liljevalchs konsthall: 3, 4, 9 och 14 juni, se program längre ned.
Det uppmärksammade multikonstverket Tipping Point av konstnärsduon Bigert & Bergström visas i Stockholm den 1–19 juni. I samband med verket presenteras även en seminarieserie med internationella experter, klimatforskare och konstnärer.
Människans oförmåga att hantera klimatkrisen driver planetens eko- och samhällssystem allt närmare sammanbrott. Forskarna larmar om tröskelpunkter, där självförstärkande och ofta oåterkalleliga förändringar av livsviktiga ekosystem sätts igång.
Under FN-mötet Stockholm+50 i juni visas Tipping Point, den hyllade fyra ton tunga och åtta meter höga monumentala skulpturen av konstnärsduon Bigert & Bergström. Intill verket på Liljevalchs konsthall kommer under fyra kvällar forskare, politiker och konstnärer spegla och diskutera klimatnödlägets ljus och mörker utifrån ett av samtidens mest laddade begrepp: tipping points.
Välkommen till konstverket och seminarieserien Tipping Points – om människans möjligheter inom planetens gränser. Vad kan göras? Vad måste göras? Vad får absolut inte göras? Och vad har konst med saken att göra?
Vid de fyra seminarierna på Liljevalchs deltar bland andra forskarna Joyeeta Gupta, Karin Bäckstrand och Magnus Jiborn, konstnärerna Lars Bergström, Mats Bigert och Britta Marakatt Labba, dokumentärfilmaren Bodil Tingsby och representanter från den globala ungdomsorganisationen World Youth for Climate Justice.
Begreppet ”tipping point”, klimatkrisens kanske viktigaste term, hör inte hemma i någon specifik disciplin utan kan användas för att förklara och förstå förskjutningar i biofysiska system, förändringar av marknader eller avgörande brott i samhällsmönster och normer. En tipping point är en kritisk brytpunkt där en mindre störning av ett system sätter igång en självförstärkande process som oåterkalleligt driver systemet allt längre bort från dess initiala jämviktstillstånd. Vad betyder detta i naturvetenskapliga respektive samhällsvetenskapliga sammanhang? Hur används begreppet i klimatvetenskapen? Vad innebär det att en tipping point passeras? Forskare talar idag allt mer om ”stressade system” – vilka av våra livsavgörande system är på gränsen till sammanbrott? Vilka krav ställer räddningsinsatsen på människa och politik? Och kan sociala och ekonomiska tipping points synliggöra avgörande steg i en hållbar samhällsutveckling, till exempel nödvändig teknikomställning eller mindre miljöpåverkande konsumtionsmönster?
Medverkande bland andra: Mats Bigert, Karin Bäckstrand, Magnus Jiborn, Sofi Marklew, Isadora Wronski, Moderator: Linda Burenius
När grönt väger över – vilka positiva tipping points är i sikte? (Detta seminarium hålls på engelska)
Lördag, 4 juni, kl 14
Tipping points förekommer inte bara i oönskade sammanhang – som när skogen skövlats så att marken eroderats och ny växtlighet omöjliggjorts, eller när de sista individen inom en art dött och arten därmed försvunnit för all framtid. Tipping points förekommer också i önskade sammanhang – som när priset på vindkraft blivit så lågt att det inte längre lönar sig att bygga fler kolkraftverk, eller när elbilar och vegetarisk mat konkurrerar ut bensin och kött på betydande marknader. Vilka positiva tipping points finns, var finns de, och hur skulle vi kunna dra nytta av dem? Hur tar man sig från en dålig jämviktspunkt till en god? Investeringar och spekulation är ofta flockrörelser, hur långt borta ligger egentligen den globala ekonomiska tippningspunkten från ett fossilt till fossilfritt energiblodomlopp? Vilka hävstänger och tröskelpunkter finns för att säkra att världen slår in på en väg som innebär att planetära gränser skyddas utan att sociala och politiska konflikter bryter ut? Och vilka krav ställs på människa och politik för att hamna på rätt väg?
Medverkande bland andra: Joyeeta Gupta, Arunabha Ghosh, Magnus Jiborn, Laure-Marine Vioujard
Biomassan i världens oceaner har sjunkit med 55 procent sedan 1970. 25 procent av alla fiskarter tillbringar någon del av sin livscykel i korallrev, men under bara de senaste 30 åren har en tredjedel av jordens korallrev förstörts. Enligt FN är risken stor att fisket i tropikerna kan ha halverats till år 2050. Om dagens klimatutveckling fortsätter kan den sista isen i Arktis ha smält bort någon sommar mellan 2050 och 2070. Naturvetarna har länge lagt fakta på bordet och forskning visar att det fortfarande är möjligt att förhindra att jorden når dessa tröskelpunkter. Men varför sjunker allvaret inte in? Kan filosofin, humanioran och konsten ta vid där klimatforskningen slutar och omställningen till en mer klimatanpassad värld börjar? Vid det här seminariet visas Bodil Tingsbys film Havets silver (53 minuter). Dokumentärfilmen skildrar fiskare i Bohuslän 1895-1968 och deras jakt på sill, "havets silver", som förde dem ända till Island. Filmen är en språngbräda in i diskussionen om tipping points och gestaltar en historisk tillbakablick på människans relation till havet. Filmen följs av ett panelsamtal.
Medverkande: Bodil Tingsby dokumentärfilmare, Olle Torpman, doktor i praktisk filosofi vid Institutet för framtidsstudier och John Tumpane, avdelningschef för miljö på Formas. Moderator: Zandra Thuvesson, Formas.
Samhället är alltid avläsbart i konsten samtidigt som konst ofta är ett avståndstagande från samhället – kraftfulla uttryck som öppnar dörren till det annorlunda. Klimatkrisen omtalas ibland som en fantasins kris, en mental blockering såväl av katastrofernas skräckinjagande djup som mänsklighetens oändliga förnyelsemöjligheter – hur hänger estetiska och rationella erfarenheter samman? Dör konst när förnuft, moral och samhällsengagemang tar plats i den? Är stor konst möjlig utan etisk ram? Med klimatkrisens exponering av ofattbara tillstånd har aktivism och ideologi tagit allt större plats i både konst- och kunskapsproduktion. Den globala uppvärmningen blir nu en snabbt växande del i samtidens estetiska uttryck – men vad kan och ska konsten egentligen göra? Konstverket Tipping point är en dramatisk gestaltning av osäkerhet, ingen vet när det rasar – i vilken mån kan konst vara ett slags gläntor där människan kan öva sig inför framtiden
Medverkande bland andra: Britta Marakatt Labba, Lars Bergström, Mårten Castenfors, Gudrun Schyman
Utställningen görs i samarbete mellan Institutet för framtidsstudier, Rikstolvan och Liljevalchs konsthall. Bakom både utställningen och seminarieserien står: Formas, Global Challenges Foundation, Institutet för framtidsstudier samt Trafikkontoret och Evenemangsavdelningen i Stockholms stad.
Frågor om konstverket:
Staffan Julén, 073 509 92 15
Frågor om seminarieserien:
Henric Karlsson, 08 402 12 43
Läs recensioner från utställningen av Tipping Point sommaren 2021 i Hammenhög, Skåne.
