Vad svenska registerdata visar om radikalisering och våldsbejakande extremism

Hur ser radikalisering ut i Sverige? Med hjälp av befolkningsregister har forskare kartlagt socioekonomiska, kriminella och psykologiska mönster bland över 1.200 individer med koppling till våldsbejakande extremism. 

Våldsbejakande extremism i Sverige är varken enhetlig eller entydig. En ny registerbaserad studie visar att det finns stora variationer mellan extremistmiljöer, men också gemensamma nämnare: majoriteten har kriminell bakgrund före radikaliseringen, psykisk ohälsa är ofta underrapporterad, och familjeband kan spela en roll för rekrytering. Förebyggande insatser bör integreras med kriminalpolitik, psykiatriskt stöd och socialt arbete. 

Studien omfattar individer kopplade till höger-, vänster- och islamistisk extremism. Resultaten visar att högerextrema ofta har låg utbildning, substansmissbruk och uppväxt i splittrade familjer. Vänsterextrema har högre utbildningsnivå och lägre brottslighet. Islamister har ofta utländsk bakgrund, lägre utbildning men högre arbetsdeltagande och återkommande även extremistiska släktingar. 

Ladda ner rapporten som pdf: Från brott till radikalisering: Vad svenska register kan lära
oss om extremismen  

Om projektet 

Institutet för Framtidsstudier bjuder in dig att följa 4C – Forskarkonsortium för studier om kriminella samarbeten i Sverige inom ramen för Nya sätt att sprida forskningsresultat.