Lärdomar och långsiktiga konsekvenser av pandemin
Ser vi nu den långsiktiga planeringens återkomst? Vad kommer det bristande överstatliga samarbetet för att hantera pandemin, inom till exempel EU, att få för konsekvenser? Har vi lärt oss att leva mer i nuet? Aftonbladet Daily gör en halvårskrönika över pandemin tillsammans med Gustaf Arrhenius, vd för Institutet för framtidsstudier och professor i praktisk filosofi.
Lyssna på podden: En slags halvårskrönika
"En följd av pandemin tror jag är långsiktighetens återkomst. Vi inser alla att vi måste börja planera för längre fram i tiden. Vi visste ju att det här skulle komma. Man kan hitta hur mycket som helst skrivet om pandemier före krisen. Men på något sätt har det försvunnit ur det politiska samtalet. Jag tror att det är en del av en olycklig utveckling där långsiktig krisplanering kommit bort. Långsiktig krisplanering har på många sätt med totalförsvaret att göra. Där hade man förr lager med mat och medicin, och man talade om att hitta resilienta leveranskedjor för en situation där vi var avskurna från omvärlden. Men när man i glädjeyran efter murens började avveckla försvaret slängdes barnet så att säga ut med badvattnet. Om den här krisen kan leda till att den här långsiktiga planeringen kommer tillbaka så är det en positiv effekt, eftersom det är samma sak som kommer att krävas för att hantera klimatkrisen. Och pandemin är bara en liten lillebror till klimathotet som kommer att få mycket värre effekter", säger Gustaf Arrhenius.