Så blir den nya kriminalpolitiken - Amir Rostami svarar
Hur blir den nya kriminalpolitiken? Kan högersidans förslag genomföras? Vad är det nya? "Ända sedan 90-talet och en förskjutning skett mot det mer repressiva hållet i kriminalpolitiken". Amir Rostami svarar på frågor om kriminalpolitiken i Ekots lördagsintervju.
Vilka konkreta förslag finns på bordet från det nya regeringsunderlaget och kommer de att gå fram med dem?
- Ett antal områden där de är överens. Så sent som förra året gick de ut i en debattartikel med gemensamma förslag och de har satsat mycket politiskt kapital utåt så de måste leverera. Några konkreta förslag finns. Visitationszoner har de satsat hårt på och det finns stort stöd för detta bland regeringspartierna, även om Liberalernas landsmöte tidigare har sagt nej. Anonyma vittnen är de tvungna att genomföra då de har satsat mycket politisk retorik på det. Proaktiv avlyssning, det vill säga avlyssning och dataläsning av telefoner utan konkret brottsmisstanke är ett annat förslag. De vill också att det ska vara straffbart att delta i kriminella gäng, samt allmän straffskärpning i synnerhet av sexualbrott och våldsbrott. Man vill också ha specifika gänglagar med dubbla straff om man utför brott i gängmiljö. I det förebyggande arbetet vill de främst satsa på socialtjänsten, reformera lagstiftningen och ge dem mer verktyg att omhänderta, samt förbättra socionomutbildningen, säger Amir Rostami i Ekots lördagsintervju.
Kommer Liberalerna stoppa vissa av de här förslagen?
- Det tror jag inte. Flera förslag har tidigare förts fram av partiledningen och jag tror inte att man kommer att sätta käppar i hjulet.
Är det här en kursändring i kriminalpolitiken?
- Nej det kan man inte säga. Kriminalpolitiken har sedan 90-talet och i synnerhet sedan 00-talet haft en förskjutning åt det repressiva hållet där lösningen på brott har varit hårdare tag, fler poliser, mer resurser och utökade tvångsmedel, oavsett vem som har haft regeringsmakten. Synen på hårdare tag är inte unikt för högersidan. Det finns nyansskillnader och förskjutningen mot det repressiva kommer att intensifierats, i synnerhet om inte skjutningarna avtar.
Hur snabbt kan förslagen bli verklighet?
- Inte snabbt. Att göra det kriminellt att delta i kriminella gäng kräver en grundlagsändring. Även om det påbörjas nu kommer det inte kunna bli verklighet förrän om många år. Andra delar kan man snabbutreda och de förslag som inte kräver grundlagsändring kan kanske bli verklighet i slutet av den här mandatperioden. Och tills förslagen får effekt dröjer ju ännu längre. Jag tror att man kommer att dra igång arbetet väldigt snabbt och tillsätta mängder med utredningar och skarpare regleringsbrev till myndigheter. Man kan också påverka genom budgeten genom att satsa mer på rättsväsendet.
Kommer det att bli mer fokus på invandring och kriminalitet?
- Mer än det varit hittills? Jag tycker att det varit väldigt mycket fokus på det. Kriminalpolitiken möjliggör på partier att visa sig handlingskraftiga och profilera sig. Brottslighet väcker också mycket känslor, som ilska och rädsla och genom att adressera brottslighet, kan man också påverka andra politikområden och påverka hela den politiska diskursen. Vänstersidan har strukturella förklaringsmodeller där arbetslöshet och ekonomisk ojämlikhet är förklaring till brott, och då blir lösningarna mer välfärd. Högersidan har mer kulturella förklaringsmodeller om normer och värderingar där invandringen är problemet. För andra sidan är det klassklyftorna. Det här formar samtalet.
Finns det en skillnad mellan SD och de andra högerpartierna i synen på kriminalpolitiken som vårdande och rehabiliterande?
- Här står SD rätt ensamma. De borgerliga partierna vill i och för sig ta bort straffrabatten och försvåra villkorlig frigivning. Men jag skulle ändå säga att partierna förutom SD anser att kriminalvården ska ha ett vårdande och rehabiliterande uppdrag. Här tror jag att det snarare handlar om retorik och att forma samtalet än konkret politik, säger Amir Rostami.
Lyssna på hela intervjun:
