Debatten om "genusideologi" sprider sig

IFFS redaktör Magnus Linton skrev i somras essän Hotet från genusideologin bär fram makthavare världen över i Dagens Nyheter, en publicering som nu lett till reaktioner på många håll. I Aftonbladet skriver Enna Gerin om kulturkrigens relation till genuin eller föreställd folklighet, i Helsingborgs Dagblad hävdar Virve Ivarsson att "konservativ politik hotar män mer än genusvetenskap" och en lång utredande text i Arena skriver Jenny Gunnarsson Payne, professor i etnologi, om genusideologiidéernas svenska och internationella historia och potentiella betydelse för framtida försök att påverka forskning: "Många av dem kommer att ha kopplingar till det nykonservativa 'kulturkrig' som vuxit fram i samtidens polariserade politiska landskap och där berättelsen om 'genusideologin' kommit att spela en allt större roll."

I Expressen, under rubriken "Därför missförstås genusvetenskapen", skriver filosofen Paul de Font-Reaulx att debatten om genusvetenskap och "genusideologi" bygger på fatala felslut kring vad som egentligen menas med att något är socialt konstruerat: "När man väl förtydligat vad vi pratar om blir det uppenbart att mycket kritik mot genusvetenskapen är grundad på missförstånd. Synd är att de som har mest makt att motarbeta genusfrågor antagligen kommer vara de sista att erkänna det." I samma tidning menar litteraturvetaren Victor Malm att det gäller att skilja på kritik av forskning och kritik av ett helt forskningsfält och att den internationella mobiliseringarna mot "genusideologi" ger skäl till oro: "Särskilt nu, när, som Linton påpekar, tron på en globalt avancerande genusideologi har blivit en politisk realitet."

En av källorna i Magnus Lintons essä var IFFS-forskaren Jens Rydgrens bok The Oxford handbook of the Radical Right, en bred forskarantologi om den globala högerradikalismens utveckling, i vilken ett av bidragen behandlar "gender and the radical right”.