Podd-avsnitt om de politiska ideologiernas roll i klimatpolitiken

Vilket parti ska man rösta på om man vill se en kraftfull klimatpolitik? Och borde inte ALLA partier tycka att klimatfrågan är lika viktig när den handlar om människans fortlevnad? I ett avsnitt av podden Klimatgap med titeln ”Tillbaka till ideologierna!” var filosofen Olle Torpman inbjuden för att delta i ett samtal om hur olika politiska ideologier på skiftande grunder kan ställa sig bakom effektiva klimatpolitiska åtgärder.

I avsnittet, lett av poddvärdarna Maria Wohlrath-Söderberg som är docent i retorik, och Moa Svan, programledare och ståuppkomiker, diskuteras hur ideologier som liberalism, konservatism och socialism behandlar klimatfrågan och vilken plats klimatpolitiken har inom deras respektive ramar.

– Liberalismen fokuserar på individens frihet, men den tillåter inte att man smäller till någon. Klimatkrisen är inte så annorlunda; slaget träffar bara någon som är längre bort och kanske om längre tid, säger Olle som exempel på hur liberalismen kan införliva klimatåtgärder i sin ideologiska ram.

Inom konservatismen finns idéer som skulle kunna ligga i linje med olika typer av klimatåtgärder, men här finns samtidigt andra värden som tycks gå stick i stäv med det som behöver göras. En grundläggande tanke inom konservatismen lägger till exempel stor vikt vid nationen.

– Vi har insett att dessa problem [med klimatet] är av en väldigt global natur, vilket innebär att de kanske inte kan lösas inom nationsgränsen, säger Olle. Vi inser också att en del av de problem vi vill lösa uppstår på grund av våra traditioner; vårt sätt att resa, vårt sätt att äta, att konsumera, att vara med varandra, att röra oss i samhället, att bygga samhällen. Det är inte så konstigt att det uppstår konflikter.

Frågan om var gränsen går för vem vi ska värna om och varför, aktualiserar etiska överväganden Gäller vårt ansvar verkligen bara nationens medborgare eller för alla i världen? Hur ser vi på icke-mänskliga levande varelser? Klimatpolitiken har också moraliska dimensioner, säger Olle och tar koldioxidutsläpp som exempel.

– När vi släpper ut så gör vi intrång på andras territorier utan deras samtycke. Det är inte rättfärdigat när det gäller lyxutsläpp som inte är nödvändiga för grundläggande behov. Dessa är att betrakta som illegitimt frihetsinskränkande.

Att välja parti utifrån ideologi är dock inte alltid så lätt eftersom partierna sällan är helt renläriga. Svaren, som utvecklas i podcasten, ligger i utförande snarare än övertygelse. Den ideologi som funkar bäst är den som är effektiv när det kommer till att lösa problem som uppstår från klimatkrisen: frågan är snarare hur klimatpolitiken genomförs. 

För att få en grundlig förståelse för dessa komplexa och brådskande frågor, lyssna på det senaste avsnittet av "Klimatgap". Klicka här för att komma till avsnittet! >