Kärnavfallet och ansvaret mot framtida generationer
Regeringen fattade nyligen beslut om slutförvar av kärnavfall i Östhammar. Ett beslut som kommer att få konsekvenser långt in i framtiden. Hur fattar man ens ett beslut som kommer att påverka människor om 100 000 år? Studio ett i P1 tog upp frågan med hjälp av Karim Jebari och Bi Puranen, båda forskare vid Institutet för framtidsstudier.
"Det är såklart det är lång tid, men det är inte unikt för kärnavfall. Det finns mängder med industriellt avfall som är giftigt i evigheter. Kvicksilver, bly och arsenik till exempel. Det är förstås svårt att fatta sådana här beslut. Man måste tänka på att det finns en fundamental orättvisa mellan oss och framtida generationer, en maktasymmetri där vi kan påverka dem men de kan inte påverka oss. Och vi måste beakta den här skillnaden när vi fattar beslut. Ett sätt att göra det är inte inte binda upp framtida generationer när det inte är nödvändigt. Och i det här fallet tycker jag att det är det vi gör eftersom vi tvingar framtida generationer att inte använda avfallet. För man kan använda det här bränslet i vissa typer av reaktorer som vi inte har idag, men som skulle kunna byggas i framtiden", säger Karim Jebari, doktor i filosofi.
Lyssna (cirka 14 minuter in i sändningen):
