Hur ska vi handla när vi står inför ojämförbara alternativ?

Att fatta beslut utifrån en uppfattning om olika alternativs värde kan sägas vara grunden för ett rationellt beslut. Men vad händer när alternativen som står till buds varken tycks vara bättre, sämre eller lika bra? Hur ska det gå att fatta rationella beslut när alternativen tycks vara ojämförbara med avseende på dess värde? Om detta handlar Anders Herlitz och Henrik Anderssons nyligen publicerade open access-artikel Classifying comparability problems in a way that matters.

Enligt författarna finns en rad teorier som försöker förklara grunden för ojämförbarheten. På sajten Svensk filosofi skriver de: 

"(1) Den epistemologiska teorin, som hävdar att det endast är okunskap om alternativen som gör att vi upplever alternativen som ojämförbara.

(2) Vaghetsteorin, som menar att det faktum att vårt språk innehåller vagheter gör att vi ibland inte med bestämdhet kan säga hur två alternativ förhåller sig till varandra. Den här idén kan illustreras genom att betänka ett vagt ord så som ”grushög”. Ordet har ingen exakt definition vilket gör att det är obestämt hur många gruskorn man behöver för att kunna få kalla sin samling med gruskorn för en grushög. Detsamma kan gälla värdejämförelser. Kanske är det en avsaknad av exakthet som gör att vi inte med bestämdhet kan säga hur alternativen förhåller sig till varandra.

(3) Paritetsteorin, som hävdar att det finns åtminstone en till värderelation utöver de tre gängse relationerna ”bättre än”, ”sämre än” samt ”lika bra”. När vi upplever att två alternativ är ojämförbara så kan det enligt den här teorin innebära att de står i paritet med varandra. Alternativen är jämförbara – fast i termer av en fjärde, tidigare förbisedd, värderelation. Paritetsrelationen påminner mycket om ”lika bra”, men skillnaden är att om man förbättrar ett handlingsalternativ så kan paritetsrelationen bestå medans ”lika bra”-relationen alltid upphör då alternativ förbättras/försämras. En karriär som filosof blir nödvändigtvis inte bättre än en karriär som advokat om lönen ökas med en liten summa, ett lite bättre rött vin är inte nödvändigtvis bättre än ett vitt vin, och en resa till Rom är nödvändigtvis inte bättre än en resa till Zermatt bara för att den förlängs med 10 minuter. Om alternativen varit lika bra innan dessa förbättringar införts skulle de förbättrade versionerna varit bättre än alternativen."

Herlitz och Andersson går inte vidare i att försöka reda ut hur svåra jämförelser uppstår, utan erbjuder istället ett sätt att klassificera svåra jämförelser på ett sätt som gör att man kan gå vidare och fatta ett beslut även i de fall man står inför till synes ojämförbara alternativ. 

"Vår föreslagna klassificering fokuserar inte på de metafysiska förklaringsmodellerna, utan är neutral i avseende på vad som kan tänkas ha gett upphov till den svåra jämförelsen, till exempel vaga måttstockar eller okonventionella värderelationer. Snarare bygger klassificeringen på vad som krävs av handlingsagenten för att gå vidare och fatta ett rationellt beslut. Vår förhoppning är att vår föreslagna klassificering kan vara ett hjälpsamt medel i att hitta lösningar på hur man faktiskt bör handla då man står inför en svår jämförelse. Det är en sak att ha svårighet att ranka och välja mellan olika viner, men en annan sak att ranka och välja mellan olika typer av liv att leva."

Läs hela Herlitz och Anderssons text på sajten Svensk filosofi, och läs hela forskningsartikeln: Classifying comparability problems in a way that matters