Hoppa till innehållet

Hur ska vi mäta välmående?

Stella bor med sin familj i en villa i en medelstor svensk stad. Hon trivs på sitt jobb men har med åren börjat få ont i ryggen. Hur mäter vi Stellas välmående?

För att kunna veta att Sverige utvecklas i rätt riktning är det viktigt att kunna ta reda på hur det står till med Stellas och alla andra svenskars välmående. Problemet är att välmående är väldigt subjektivt. Det hade varit enkelt att be Stella skatta hur glad hon känner sig men glädje och välmående är sällan samma sak: Stella kan vara lika glad som någon utan ryggont men få skulle hävda att hon är lika välmående. Även mått på tillgång till mat, vatten och skydd går bet när man vill mäta välmående i förhållandevis rika länder, så hur gör man för att få med Stellas personliga preferenser, egenskaper och livssituation i beräkningen?

Filosofen Henry R. Richardson och ekonomen Erik Schokkaert beskriver i artikeln "How do we measure well-being?" några av de olika angreppssätt som har använts för att fånga välmående på ett strukturerat sätt. Ett av dem utgår ifrån idén att Stella kommer att vara som mest välmående om hon får göra det hon föredrar att göra. Hon får därför ange på en skala hur högt hon värderar aspekter som hälsa eller tid med familjen. De här siffrorna sätts sen i relation till hennes inkomst och används för att ge perspektiv på hur mycket inkomst hon skulle kunna tänka sig avvara för att till exempel få en bättre rygg. Med andra ord blir det ett mått på hur välmående hon är i sin nuvarande situation, eller om man så vill: vad hon skulle ge för att förändra den.

Problemet med det här sättet att mäta är att vi förutsätter att Stella vet vad som faktiskt gör hennes liv bra och hur det skulle kunna bli bättre, vilket inte alls är säkert att hon gör. Kanske skulle Stella öka sitt välmående mest om hon sålde villan och flytta med familjen till Bali? Jakten på hur vi bäst mäter välmående fortsätter.

Läs mer om olika mått på välmående och deras för- och nackdelar i How do we measure well-being? på brittiska The Conversation.

Henry S. Richardson och Erik Schokkaert är två av många forskare som deltar i projektet International Panel on Social Progress, ett projekt som genom att samla slutsatser från samhällsvetenskaplig forskning vill visa att ett bättre samhälle är möjligt. Läs mer om International Panel on Social Progress här

2015 lämnade utredningen om mått på livskvalitet betänkandet "Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet" till regeringen. Institutet var en av de instanser som lämnade ett remissvar.