"Fel att säga att unga män har blivit mer våldsamma"
Det är fel att säga att unga män i Sverige har blivit mer våldsamma. Gruppen i åldrarna 15-20 år som lagförs för våldsbrott i Sverige har i stället minskat över tid. Samtidigt har det dödliga skjutvapenvåldet ökat och den organiserade ekonomiska brottsligheten vuxit kraftigt. Amir Rostami och Jerzy Sarnecki, forskare på Institutet för framtidsstudier står bakom en ny bok om brottslighet i Sverige - Det svenska tillståndet. Den uppmärksammas i dag i Dagens Nyheter.
I ett av bokens kapitel undersöker forskarna Fredrik Sivertsson, Anders Nilsson och Felipe Estrada, vid Stockholms universitet, gruppen manliga individer födda mellan 1985 och 1995.
– Det vi kan se är att gruppen lagförda våldsbrottslingar i åldern 15–20 år har minskat över tid, men att frekvensen av brottsligheten ser likadant ut, säger Fredrik Sivertsson till Dagens Nyheter.
Samtidigt har det dödliga skjutvapenvåldet ökat.
– Det är en liten kärna av unga män som verkligen är ett problem i Sverige och de står för det här fenomenet med ökade skjutvapenvåldet och gängkriminalitet. Men man måste hålla isär vad som händer i den här lilla svansen av väldigt förhärdade unga brottslingar och vad som händer med unga män överlag, säger Fredrik Sivertsson till Dagens Nyheter.
Amir Rostami fokuserar i ett kapitel på den organiserade ekonmiska brottsligheten som har ökat kraftigt. Den här typen av brottslighet går också hand i hand med annan organiserad brottslighet.
– Det är ju på senare år som ekobrottens systemhotande påverkan och kopplingar till miljöer där exempelvis våldet finns börjat uppmärksammas. Pengarna är så pass enkla att komma åt och enkla att göra av med, så det är märkligt att det inte har fått större fokus, säger Amir Rostami till DN.
Amir Rostami pekar på att brottsligheten i Sverige är polariserad.
– Det som är värre är väldigt mycket värre, det är kopplat till utsatta områden och det handlar om extremt grovt våld både innanför och utanför hemmet. Samtidigt är tryggheten väldigt hög bland dem där utsattheten är väldigt låg, även om befolkningen inte uppfattar det för att de påverkas av mediebilden, säger Amir Rostami till Dagens Nyheter.
