Antologi om digitaliseringens utmaningar och möjligheter
Regeringens Digitaliseringskommission har inför sitt slutbetänkande i december just släppt ett fjärde delbetänkande i form av en antologi. Antologin samlar texter av forskare och experter om hur det kommer sig att Sverige varit så framgångsrikt inom digitalisering och vad vi kan göra för att fortsätta med den framgången. Bland skribenterna finns Anders Ekholm och Bi Puranen, båda verksamma vid Institutet för framtidsstudier.
”Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter” tar upp frågor som rör bland annat ekonomi och tillväxt via stadsutveckling, vårdens framtid och integritetsutmaningar, och villkoren för själva samhällssammanhållningen och demokratin. Den omfattar sexton kapitel skrivna av lika många personer som av olika skäl haft anledning att fundera över digitaliseringen, hur den har vuxit fram och hur den kan påverka samhället. Bland författarna märks bland andra Anna Felländer, chefsekonom på Swedbank, Carl-Benedict Frey vid University of Oxford som skrivit om vilka arbeten som kan försvinna till följd av automatisering och robotisering, Jesper Strömbäck, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik vid Mittuniversitetet samt tidigare huvudsekreterare för regeringens Framtidskommission, Bodil Jönsson, författare och tidigare professor i rehabiliteringsteknik vid Lunds Tekniska Högskola, och Johanna Koljonen, kritiker, författare och medieanalytiker.
Antologin presenteras måndag den 29 juni i Almedalen och finns att laddas ner här (pdf)
Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey (WVS), skriver i sitt kapitel "Våra värderingar driver den digitala världen" om hur värderingar kan fungera som motor i samhällsförändringar. Med utgångspunkt i de data som samlats in genom WVS kan hon bland annat konstatera att människor som ofta använder sig av internet delar flera värderingar.
På en global nivå, där samtliga individer som dagligen använder internet analyserats, finns också vissa tydliga skillnader. De som är dagliga internetanvändare betonar i högre grad ansvar, tolerans, oberoende, självständighet och beslutsamhet, samtidigt som de i mindre grad anger hårt arbete, sparande, lydnad och religion. Dagliga internetanvändare är med andra ord mer lika varandra i Sverige och i världen i övrigt i denna fråga än vad övriga intervjuade är.
Värderingar som har med självständighet, kreativitet och tolerans att göra visar också stark frammarsch genom att i allt högre grad betonas som viktiga att förmedla till sina barn, och i Sverige också som viktiga att förmedla till elever. Detta pekas också ut som en del av förklaringen till varför Sverige gjort så bra ifrån sig just på digitaliseringsområdet. I sitt kapitel skriver Bi också om hur digitala medier kan och har använts i konfliktsituationer och av brottslingar. För samtidigt som tekniken möjliggör snabbare spridning av information och kontakter, använder syriska rebeller Google Maps och andra satellitbilder för att korrigera eldgivning och Afghanska talibaner nyttjar SMS för att nå fram till människor där de själva är starka samtidigt som de river ned sändare i områden där de inte har samma möjligheter att påverka. Avslutningsvis föreslår Bi bland annat inrättandet av ett digitaliseringens Förenta Nationer och utökade kunskaper om hur tekniken används i konfliktsituationer och för att rekrytera ungdomar.
Anders Ekholm, vice VD för Institutet för framtidsstudier skriver i sitt kapitel "Det biologiska samhället" att det är hög tid att skrota vår syn på samhället som en maskin och på människan som en rationell varelse. Denna syn får oss nämligen att tro att vi kan styra och förstå hur samhälle, verksamheter och människor fungerar, vilket ofta leder till icke önskvärda resultat.
[...] modellerna för styrning av vård, skola och omsorg behöver en akut uppdatering. I flera grundläggande kvalitetsindikatorer har det inte skett någon förbättring under flera decennier, trots att politiker och medborgare är överens om att det behövs förändring. Andelen elever som inte går ut grundskolan med godkända resultat har legat på ca 10 procent sedan 1970-talet. Andelen som får en infektion efter operation på sjukhus har legat runt 10 procent de senaste decennierna och väntetiderna i vården har i princip varit konstanta under samma period.
Digitaliseringen ger oss möjligheter att se på dessa fenomen som de är, nämligen komplexa och oförutsägbara. Med tillgång till stora mängder data och maskiner som klarar av att hantera dessa, kan vi till exempel väsentligt förbättra vård- och omsorgsapparaten på ett sätt som dessutom stämmer bättre överens med de förväntningar som människor har - skapade av den genomgripande digitaliseringen av andra typer av service.
Omställningen krävs för att Sverige inte ska hamna i bakvattnet, och medan utvecklingen går snabbt på många håll i näringslivet, går det desto trögare i de skattefinansierade verksamheterna. Kapitlet avslutas med en rad förslag på åtgärder som bör tas för att utvecklingen ska kunna gå framåt även där, åtgärder som bland annat rör hur myndigheter respektive befolkningen ser på integritet.
Anders kapitel är delvis en utveckling av de tankar som presenteras i den populära rapporten När vården blir IT. En underlagsrapport till eHälsokommittén (pdf).
