Amir Rostami om organiserad brottslighet under nya spelregler
I P3 Krims avsnitt om dödskjutningen av två oskyldiga utanför en klubblokal i mars 2022 gästar Amir Rostami och diskuterar fallet. Det är resultatet av en misstänkt konflikt mellan ett nyare kriminellt nätverk och ett äldre mc-gäng. I sin forskning har Amir Rostami visat hur de gamla mc-gängen möter förändringar och behöver anpassa sig.
Han understryker att det finns olikheter mellan mc-gäng och att de som grupp inte är fullständigt homogen. Det går däremot att se att de generellt ställer sig till användandet av våld på ett annat vis än nya nätverk. De är mer organiserade och kalkylerande. Speciellt de som har varit etablerade under en längre tid. Dessa verkar mer strategiskt väga risker, kostnader och intäkter när de bestämmer hur de ska agera.
– Våldet är ibland ett nödvändigt ont. Inte som det vi ser när det gäller den här typen av lösa sammansatta nätverk, där våldet nästan alltid är lösningen på alla problem, säger Rostami.
Varför det är så har grund i olika faktorer. Dels utgörs mc-gängen ofta av personer som är lite äldre, men framför allt har de starkare hierarki och sedan vill de i högre grad operera obemärkt. Han menar att det är mer kollektiva beslut i den typen av organisationer, till skillnad från de mer löst sammansatta nätverken. Där kan det gå väldigt fort och spontant med flytande hierarkier och allianser.
Nätverkskriminaliteten förändras över tid, och mc-gängen är tvungna att infinna sig i det. Att de ägnar sig åt kriminalitet och är del av den organiserade brottsligheten betyder att även om de vill så kan de inte alltid undvika konflikter.
– Att de förekommer i de här sammanhangen, det hör till, så att säga, spelreglerna, säger Rostami.
Spelreglerna som han lägger fram innefattar allt ifrån ett närmande och byggandet av allianser till rekrytering. Det innebär också situationer där de behöver lösa hur de har hamnat i konflikt med de nya kriminella nätverken.
Du kan lyssna på hela avsnittet på P3s hemsida (länk)
