Aktivismen och demokratin
Aktivism - på senare tid uppmärksammad som besvärlig av en del politiker. Men är inte protester och demonstrationer en grundläggande del av demokratin? Demonstrationsrätten är trots allt grundlagsfäst, liksom yttrandefriheten. Trots detta finns det förstås gränser för aktivisimens metoder - så var går dessa gränser? Folke Tersman, filosofi vid IFFS var med i Filosofiska rummet nyligen för att diskutera detta.
- Det finns en konflikt mellan aktivism och demokrati och jag tänker att det avgörande är om aktivismen ytterst visar respekt och lojalitet med det demokratiska systemet. Till exempel genom att man accepterar straff för civil olydnad, att straffet blir en del av aktionen. Om man inte går med på detta eller att det i grunden måste vara majoriteten som avgör den politiska utvecklingen i ett land, då hotar man de demokratiska institutionerna. Här kan man ta nazisterna i 1930-talets Tyskland som exempel. Deras aktivitet kan beskrivas som aktivism, men den var riktad mot att undergräva demokratin, säger Folke Tersman.
Man kan skilja mellan två olika typer av aktivism, enligt Tersman.
Den ena är mer intressebaserad, där människor organiserar sig för att försvara sina egna villkor eller yrkesmässiga intressen — till exempel bönder som agerar för att förbättra sin situation. Den andra är universalistisk, där man åberopar allmänna och universella värden, som mänskliga rättigheter, fred eller kvinnors rättigheter. Den typen av aktivism handlar inte om att förbättra villkoren för en specifik grupp, utan om att främja principer som anses gälla för alla.
Och i grunden är aktivism - som dessutom ofta sker genom konventionella metoder som att skriva debattartiklar, starta politiska partier eller annan opinionsbildning - ett viktigt inslag i demokratin menar Tersman.
- Aktivism förverkligar en grundtanke i den demokratiska kulturen - att det är möjligt med politisk påverkan för alla, även för grupper vars frågor inte uppmärksammas. Aktivismen bidrar till att föra in dessa frågor och erfarenheter i det politiska beslutsfattandet. Här finns en tydlig demokratisk argumentation för aktivism, säger Folke Tersman.
Givet dess roll i demokratin är det oroande att aktivism verkar ses mer negativt i dag.
- Min känsla är att aktivism som ord har fått en mer negativ klang på sistone, för att det förknippas med olaglighet och våld. Det är oroande, för det finns många former av aktivism som är helt rimliga och hälsosamma i ett demokratiskt samhälle, säger Folke Tersman.
