Jebari, Karim , Adler, Julia | 2025
Tidskrift för politisk filosofi 2025:1
Utrotningsrisk syftar på risken att den mänskliga arten utrotas, och har blivit ett centralt fokus inom ett växande forskningsfält. I detta sammanhang har hypotesen om att vi lever i ”farornas tid” ("time of perils"-hypotesen) en framträdande roll. Hypotesen om farornas tid innebär att den mänskliga civilisationen nu befinner sig i en tid med förhöjd utrotningsrisk, och att om den överlever denna tid kommer utrotningsrisken att permanent och väsentligt reduceras. Denna hypotes är av stor betydelse för uppfattningen att det finns ett astronomiskt förväntansvärde i att förebygga utrotningsrisker i en nära framtid. Denna uppfattning motiveras av möjligheten att det finns ett stort antal lyckliga individer i en långsiktig framtid, och av uppfattningen att dessa möjliga framtida människor är viktiga. Om hypotesen om farornas tid är felaktig och utrotningsrisken förblir hög under överskådlig framtid, är det osannolikt att den mänskliga civilisationen kommer att vara särskilt långlivad, oavsett vad vi gör nu.
