Arrhenius, Gustaf , Roussos, Joe | 2025
Tidskrift för politisk filosofi
I den vetenskaplIga diskussionen om de komplexa problem som hotar mänsklighetens långsiktiga framtid, som klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och samhälleliga konsekvenser av ny teknik som AI, stöter man ofta på termen »wicked problem». »Lömska problem», som vi kommer att kalla det på svenska, brukar beskrivas som komplexa samhällsproblem som motsätter sig en lösning (Rittel och Webber 1973). Termen är mycket populär: en sökning i Google Scholar ger cirka 2000 artiklar med »lömska problem» i titeln, och fler än 90 000 artiklar som använder termen i brödtexten. Användningen har ökat exponentiellt (Head 2019), liksom citeringarna av artiklar som använder termen (Lönngren och van Poeck 2021). Dessutom visar Google Ngram, som söker efter ord i hela Googles digitaliserade bokarkiv, en kraftig ökning av användningen av termen sedan 2005. Det är särskilt populärt i diskussioner om miljöproblem som klimatförändringar (Sun och Yang 2016), plastföroreningar (Wagner 2022) och förlust av biologisk mångfald (Maron m.fl. 2016). På senare tid har begreppet även dykt upp i diskussioner om covid-19-pandemin (Sahin m.fl. 2020; Auld m.fl. 2021; Schiefloe 2021). Det är i denna mening ett mycket viktigt begrepp. I den här artikeln kommer vi att presentera begreppets historia och samtida användning, och sedan rätt detaljerat diskutera hur man bäst förstår Rittel och Webbers definition men även några alternativa definitioner. Givet dessa definitioner så undersöker vi hur användbart begreppet är och kan vara för vetenskapliga studier av komplexa problem, och för de policyprocesser som försöker hantera sådana problem.
