Välfärd och livsvillkor: Perspektiv på samtida samhällsbilder

Westerman, Johan & Katarina Boye (red) | 2026

Liber

Redaktör med Katarina Boye

Ur Förordet

I denna bok ägnar vi oss åt social rapportering, vilket är ett centralt syfte med Levnadsnivåundersökningen (LNU). LNU började som en del av Låginkomstutredningen, som hade som ett av sina syften att ta reda på
om det hade blivit så mycket bättre i Sverige som många föreställde sig. Arbetsgruppen för låginkomstfrågor ”ville, enkelt uttryckt ha en bild av hur det svenska folket har det” (1972, s. 8). Ett centralt syfte med LNU
kom att bli att presentera statistik över befolkningens levnadsförhållanden som kunde ligga till grund för de uppfattningar människor bildade sig om ”hur det svenska folket har det”, och som därmed kunde vara en
kunskapsbaserad utgångspunkt för till exempel politiska beslut. De första böckerna som baserades på LNU skrevs i den andan. Senare böcker har varit av en mer akademisk natur, vilket har sina klara fördelar. De
baseras på avancerade analyser som skapar komplex kunskap om samhället, vilket bidrar till den sociologiska och samhällsvetenskapliga kunskapen. En nackdel är att det blir mindre av en systematisk rapportering av förhållandena i befolkningen. Resultaten blir också mindre tillgängliga för människor i allmänhet. I den här boken har vi därför delvis gått tillbaka till LNU:s ursprung.

Bokens kapitel kombinerar social rapportering i formen av breda och tillgängliga beskrivningar av levnadsnivå med avancerade statistiska analyser av specifika frågor. Boken har ett brett angreppssätt så att den sociala rapporteringen ska täcka in stora delar av människors liv. Det har vi uppnått genom att behandla de flesta av de frågor om välfärd och levnadsnivå som LNU omfattar. Alla vetenskapliga projekt behöver dock någon slags avgränsning. I den här boken använder vi ämnen som det finns starka föreställningar om – samhällsbilder kallar vi dem – som glasögon att se på välfärdskomponenterna igenom. Vi ägnar oss alltså i viss mån åt samhällsvetenskaplig ”mythbusting”, men vi har inte bara fokuserat specifikt på samhällsbilder som vi tror är felaktiga utan har ett lika stort intresse för aktuella samhällsbilder som kan antas vara välgrundade.

Liber

Redaktör med Katarina Boye

Ur Förordet

I denna bok ägnar vi oss åt social rapportering, vilket är ett centralt syfte med Levnadsnivåundersökningen (LNU). LNU började som en del av Låginkomstutredningen, som hade som ett av sina syften att ta reda på
om det hade blivit så mycket bättre i Sverige som många föreställde sig. Arbetsgruppen för låginkomstfrågor ”ville, enkelt uttryckt ha en bild av hur det svenska folket har det” (1972, s. 8). Ett centralt syfte med LNU
kom att bli att presentera statistik över befolkningens levnadsförhållanden som kunde ligga till grund för de uppfattningar människor bildade sig om ”hur det svenska folket har det”, och som därmed kunde vara en
kunskapsbaserad utgångspunkt för till exempel politiska beslut. De första böckerna som baserades på LNU skrevs i den andan. Senare böcker har varit av en mer akademisk natur, vilket har sina klara fördelar. De
baseras på avancerade analyser som skapar komplex kunskap om samhället, vilket bidrar till den sociologiska och samhällsvetenskapliga kunskapen. En nackdel är att det blir mindre av en systematisk rapportering av förhållandena i befolkningen. Resultaten blir också mindre tillgängliga för människor i allmänhet. I den här boken har vi därför delvis gått tillbaka till LNU:s ursprung.

Bokens kapitel kombinerar social rapportering i formen av breda och tillgängliga beskrivningar av levnadsnivå med avancerade statistiska analyser av specifika frågor. Boken har ett brett angreppssätt så att den sociala rapporteringen ska täcka in stora delar av människors liv. Det har vi uppnått genom att behandla de flesta av de frågor om välfärd och levnadsnivå som LNU omfattar. Alla vetenskapliga projekt behöver dock någon slags avgränsning. I den här boken använder vi ämnen som det finns starka föreställningar om – samhällsbilder kallar vi dem – som glasögon att se på välfärdskomponenterna igenom. Vi ägnar oss alltså i viss mån åt samhällsvetenskaplig ”mythbusting”, men vi har inte bara fokuserat specifikt på samhällsbilder som vi tror är felaktiga utan har ett lika stort intresse för aktuella samhällsbilder som kan antas vara välgrundade.