Studie: Därför ogillar folk koldioxidskatt
En koldioxidskatt skulle vara effektiv och billig – så varför ogillar folk idén? En ny studie ger svar.
Ekonomer är överens om att en koldioxidskatt är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska utsläpp av växthusgaser. Och de flesta européer vill se kraftigare politik mot klimatförändringar. Så naturligtvis finnas ett starkt stöd för koldioxidskatter – eller? Nej, inte alls faktiskt, visar en ny studie.
När människor i fyra europeiska länder (Sverige, Spanien, Tyskland och Polen) fick bedöma 16 olika klimatpolitiska åtgärder rankades skatter – särskilt koldioxid- och fossila bränsleskatter – konsekvent bland de minst populära. Endast nya kärnkraftverk (dock inte i Sverige - här hamnade ny kärnkraft i mitten) och ett förbud mot försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar var ännu mer impopulära. Regleringar och energieffektivitetsstandarder var betydligt mer populära, medan andra förbud och subventioner hamnade däremellan.
En förklaring till ogillandet av skatter är att de upplevs som personligt kostsamma, medan kostnaderna för andra åtgärder är mindre synliga. När människor förväntar sig högre bränsle- eller elpriser minskar stödet kraftigt. Men när skatter beskrivs som intäktsneutrala – alltså att de kompenseras genom att sänka andra skatter – ökar stödet.
– Hur en skatt presenteras spelar uppenbarligen stor roll, säger Malcolm Fairbrother, professor i sociologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier, huvudförfattare till studien.
Studien visar också att politiskt förtroende spelar en avgörande roll för stödet till klimatpolitik. Människor som litar på politiker och offentliga institutioner är betydligt mer benägna att stödja klimatåtgärder, inklusive skatter. De med lågt förtroende utgår från att politiker kommer att slösa bort pengarna, använda dem orättvist eller misslyckas med att uppnå resultat.
– Motståndet mot klimatpolitik handlar inte främst om att förneka behovet av klimatåtgärder, utan snarare om misstro mot dem som har makten och tvivel på att politiken faktiskt fungerar, säger Malcolm Fairbrother.
Även personer med högt förtroende är till viss del känsliga för kostnader enligt studien, men avskräcks inte lika lätt av åtgärder som upplevs som dyra.
– Européer vill se klimatåtgärder, men vill inte betala särskilt mycket för det – särskilt de som saknar tillit till politiska eliter och institutioner, säger Malcolm Fairbrother.
Några slutsatser för beslutsfattare från studien:
Bygg förtroende: Tilliten till institutioner är avgörande för allmänhetens stöd till klimatpolitik. Förklara tydligt hur politiken ska fungera (inklusive hur intäkter används när det gäller skatter).
Fokusera på åtgärder som både är populära och effektiva: Skatter är generellt svårare att sälja in, trots sina ekonomiska fördelar. Regleringar och effektivitetsstandarder tenderar däremot att vara brett populära och är bara något mindre effektiva ur ett ekonomiskt perspektiv. Subventioner brukar också vara väl accepterade, även om de är mindre effektiva.
Använd skatter med omsorg: Koldioxidskatter kan fungera om de utformas rättvist och förklaras tydligt. Det offentliga stödet ökar om intäkterna används till att sänka andra skatter, eller till att finansiera uppskattade sociala och miljömässiga program.
Kontakt:
Malcolm Fairbrother, professor i sociologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier och Uppsala universitet
Telefon: +46 70 331 02 12
E-post: [email protected]
