Lätt att immigrera, men svårt att få jobb

I en kommande artikel i tidskriften Framtider visar Ryszard Szulkin att Sverige skiljer sig på ett mycket negativt sätt från de allra flesta europeiska länder när det gäller sysselsättningsgraden och arbetslöshetsnivån för invandrare som varit tio år eller mindre i det nya landet.

Detta gäller både för män och för kvinnor. Analyserna visar att Sverige fortfarande avviker mycket negativt från de flesta undersökta länder när hänsyn tas till de invandrade männens utbildning, ålder, familjesituation och ursprungsregion. För kvinnornas del förändras bilden kraftigt när ursprungsregionen vägs in i analysen av sysselsättningsgraden. Skillnaderna mellan Sverige och en stor grupp länder minskar väsentligt eller försvinner helt. En möjlig tolkning är att skillnader mellan ursprungsländer när det gäller inställning till kvinnans roll i samhället och könsfördelning av ansvar för familj respektive arbete slår igenom i denna analys. Att Sverige under det senaste decenniet tagit emot många flyktingar och anhöriginvandrare från länder med låg kvinnlig förvärvsfrekvens är en rimlig delförklaring till detta mönster.

För personer som bott i Sverige i mer än tio år är bilden betydligt mindre problematisk än för de relativt nyanlända. Jämfört med övriga Europa utmärker sig Sverige här inte alls på samma negativa sätt. Sverige framstår i en europeisk jämförelse som relativt öppet för invandring av politiska och humanitära skäl. Trösklarna för att komma in i landet är ganska låga. Samtidigt är trösklarna höga för att komma ut på arbetsmarknaden och få en självständig försörjning.

Ryszard Szulkin, forskare vid Institutet för Framtidsstudier och professor i sociologi vid Stockholms Universitet intervjuades i Ekot om studien. Lyssna på intervjun.