Konsten tar plats i framtidsstudierna

Förra veckan beviljade Vetenskapsrådet 3,9 miljoner till dramatikern Carolina Frändes och Institutet för framtidsstudiers projekt ”Uppdrag: konstnärlig chef”. I slutet av september gav forskningsrådet Formas konstnärsduon Bigert & Bergström (Mats Bigert och Lars Bergström) stöd med 1,7 miljoner för ”Tipping Point”, ett konstprojekt med för duon sedvanlig konceptuell udd som också kommer ligga hos IFFS. Och för snart två år sedan fick dokumentärfilmaren Staffa Julén, sedan dess rekryterad till Institutet för framtidsstudier som kommunikationschef, stöd från Vetenskapsrådet med 6,9 miljoner för det nu halvvägs realiserade konstnärliga forskningsprojektet ”Den värsta lögnen är den dokumentära”. Vi bad Julén reda ut hur konst, kunskap och framtidsstudier hänger samman och varför så många konstnärer lockas av IFFS forskarmiljö.

Två stora projekt med konstnärlig forskning ligger redan hos IFFS och nu blev ytterliga nästan fyra miljoner beviljade till ännu ett – vad går ”Uppdrag: konstnärlig chef” ut på? 

– Detta projekt ska undersöka en relativt ny – fusionerad – uppdragsbenämning inom scenkonstområdet. Hur ser dynamiken ut mellan de sammanförda orden – ”konstnärlig” respektive ”chef” – och hur förvaltas det i praktiken? Dramatikern och alltså numera även forskaren Carolina Frände, som även varit konstnärlig chef på Kulturhuset Stadsteatern, kommer leda det hela och projektet är aktuellt och relevant ur många aspekter, inte minst utifrån den debatt om brister i ledarskap inom scenkonsten som lyftes under #tystnadtagning och #Metoo – då allvarliga problem i branschen pekades ut. Men undersökningen är såklart även relevant i en större diskussion om politisk styrning av konsten som vi idag ser många tecken på även i Sverige. Projektet är alltså som klippt och skuret för det redan pågående forskningstemat ”Demokrati i det 21:a århundradet” här på Institutet för framtidsstudier.

Vad har det gemensamt med ditt eget projekt ”Den värsta lögnen är den dokumentära” och konstnärsduon Bigert & Bergströms ”Tipping point”, som ju båda också finns på IFFS? 

– Både mitt eget forskningsprojekt ”Den värsta lögnen är den dokumentära” och ”Uppdrag: konstnärlig chef” tar sig an frågor som rör det offentliga samtalet. Mitt eget projekt handlar om hur den dokumentära berättelsen förändras i en tid då fakta och sanning är upp till förhandling. ”Uppdrag: konstnärlig chef” skall undersöka hur och i vilken mån våra chefer på offentligt finansierade scenkonstinstitutioner klarar av att säkerställa den konstnärliga friheten och det fria ordet – det vill säga grundläggande förutsättning för en fungerad demokrati. ”Tipping Point” är ett konstnärligt projekt där vi genom att koppla konstnärlig gestaltning till vårt stora forskningsprogram ”Klimatetik och framtida generationer”, finansierat av Riksbankens jubileumsfond, https://climateethics.se, ska söka nya vägar och ny publik att kommunicera denna forskning till.

Det börjar likna en hel avdelning för konstnärlig forskning på IFFS, vad har detta med framtiden att göra? 

– När jag kom hit till IFFS i början av 2018 var jag den enda konstnärliga forskaren här. Det första som hände var att jag fick ett brett tvärvetenskapligt vetenskapligt råd kopplat till mitt forskningsprojekt vilket gör att jag får en bred input och helt andra perspektiv på min egen forskning än vad jag hade fått om jag varit på en konstnärlig högskola. IFFS öppna forskningsmiljö där det är högt i tak och ingen räds kritik gör mig modigare i mitt eget forskningsprojekt. Omvänt har jag också mött en bred nyfikenhet från forskarna på IFFS kring konstnärliga frågor. Detta positiva möte gjorde att jag fick uppdraget att varsamt bygga ut och integrera den konstnärliga forskningen på IFFS. Viktigt är dock att alla projekt på något sätt är kopplade till vår övriga forskning. Idag har vi alltså tre projekt här vilket jag är väldigt nöjd med.

Konstnärlig forskning är en rätt kritiserat som vetenskaplig genre, eller är det inte alls vetenskap ni sysslar med – och vad är det i så fall? 

– Haha, ja många projekt kan nog låta flummiga eller vaga från ett strikt vetenskapligt perspektiv. Konstnärskap är ju i hög grad något subjektivt medan forskning är något annat, där handlar det om kritisk reflektion och att ge nya perspektiv. Men den konstnärliga forskningen är fortfarande en ung disciplin som tagit sig många olika uttryck de senaste tio åren. För mig är det viktigt att den nu mognat och rört sig från att av många kanske bara betraktats som ett sätt att hitta nya medel för att finansiera sitt konstnärliga utövande till att nu ha genererat nya verktyg för att faktiskt undersöka svårfångade delar av verkligheten. Här är det för min egen del helt avgörande att befinna mig mitt i en så levande och dynamisk forskningsmiljö som Institutet för framtidsstudier. Att koppla konstnärlig forskning till ett forskningsinstitut som IFFS är väsentligt för att utveckla vad konstnärlig forskning kan vara. Dessutom ligger det i institutets uppdrag att utveckla nya metoder för framtidsstudier där just konstnärlig forskning kan bidra med nya perspektiv och metoder. Sysslar man med forskning om framtiden tror jag det kommer bli allt viktigare att tvärvetenskapligt korsa fälten konst/teknologi/vetenskap.