Globalt minskad acceptans för våld mot kvinnor i nära relationer

Acceptansen för våld mot kvinnor i nära relationer minskade globalt mellan åren 1999-2024. I länder där levnadsstandarden ökade mest enligt måttet human development index (HDI) minskade acceptansen mest. I de länder där acceptansen minskade snabbast, föll också den faktiska förekomsten av våld mot kvinnor i nära relationer. Detta visar en studie från IFFS med data från över 60 länder. 

Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort globalt hälsoproblem. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utsätts 641 miljoner kvinnor i världen varje år. 

Förutom att undersöka hur acceptansen förändrats över tid, belyser den nya studien också kopplingen mellan normförändringar, levnadsstandard och förekomst av våld.   

För att mäta acceptansen användes svar på enkätfrågor om i vilka situationer, om några, det är okej för en man att slå sin fru.

Resultaten visar att acceptansen att använda våld mot kvinnor faller på bred front. För män minskade acceptansen i 89 procent av länderna, för kvinnor i 94 procent av länderna. Detta gäller i Afrika söder om Sahara, syd och Sydostasien såväl som i Latinamerika.  

– Det är samhällen med sinsemellan väldigt olika religioner, juridiska system och kulturell historia. Att något sådant tydligt händer på så olika platser är en av huvudpoängerna, säger Pontus Strimling, en av författarna till studien.  

Forskarna kunde se att där attityderna rörde sig snabbast mot minskad acceptans av partnervåld, minskade också rapporterade fall av partnervåld. Samma positiva koppling fanns mellan ökad levnadsstandard i form av utbildning, hälsa och ekonomi, och minskad acceptans för partnervåld.  

Studien kan inte belägga orsakssamband mellan attityder, levnadsstandard och partnervåld, men forskarna konstaterar att de samvarierar.  

– Den minskade acceptansen är en spegel av bredare samhälleliga förändringar som bärs fram av bättre utbildning, förbättrad hälso- och sjukvård och höjd levnadsstandard, säger Pontus Strimling.  

I snitt fanns 3-5 års fördröjning mellan höjd levnadsstandard mätt enligt HDI och förändrade attityder mot minskad acceptans. Detta visar att förändringen inte är omedelbar – men ändå så snabb att det inte handlar om ett generationsskifte där yngre har mer progressiva attityder än äldre.  

– Att attitydförändringen tar 3-5 år betyder att människor uppdaterar sina synsätt under sin livstid. Om det skulle handla om en demografisk effekt skulle förändringen ta årtionden, säger Irina Vartanova, huvudförfattare till studien.  

Studien gjordes av Irina Vartanova, Pontus Strimling och Kimmo Eriksson vid Institutet för framtidsstudier, och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS Global Public Health med titeln Trends in the acceptability and prevalence of intimate partner violence: Evidence from Demographic and Health Surveys, 1999–2024 (open access). 

Kontakt

Pontus Strimling, professor i analytisk sociologi, 070-407 97 48, [email protected] (pressbild)

Övriga frågor, kontakta Henric Karlsson, kommunikatör, Institutet för framtidsstudier, 072-080 23 77