Framtidens stora utmaningar och hur vi kan planera för dem
Foton av: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag
Varför har vi så svårt att planera för den långsiktiga framtiden och vad kan vi göra åt det? Gustaf Arrhenius, vd för Institutet för framtidsstudier och professor i praktisk filosofi höll föredrag på "Riksdagens forskningsdag: Politiken och de långsiktiga utmaningarna", om hur vi kan bli bättre på att tänka och planera för framtiden.
När vi planerar för risker tänker vi ofta på det mest troliga, men glömmer bort mindre sannolika framtidsscenarion. Även sådana som i andra sammanhang hade ansetts innebära oacceptabelt höga risker. Ett exempel är klimatförändringarna. FNs klimatpanel IPCC bedömer sannolikheten för sex graders uppvärmning - en katastrof för mänskligheten - som mycket högre än den risk vi är villiga att acceptera inom till exempel flygtrafik.
– Hade vi haft samma acceptans för risk inom flygsäkerhet som vi har när det gäller klimatförändringar hade det trillat ned mängder med flygplan varje dag, säger Gustaf Arrhenius, vd för Institutet för framtidsstudier, som höll föredrag på "Riksdagens forskningsdag: Politiken och de långsiktiga utmaningarna", om hur vi kan bli bättre på att tänka och planera för framtiden.
Ett problem med att planera långsiktigt är att demokratin har en slags inbyggd slagsida åt nuet, på bekostnad av framtiden.
– I demokratier finns en risk för nutidsbias, eftersom de som röstar finns här och nu. Det är svårt att göra en valfråga av något där de värst drabbade, de som kanske bryr sig mest - framtida generationer - inte röstar, säger Gustaf Arrhenius.
Lyckligtvis finns det saker vi kan göra åt det. Men det kräver att framtiden aktivt görs till en del av dagens politik.
– Jag tror att det enda sättet man kan främja långsiktigt beslutsfattande är att skapa institutioner för det, och det finns flera exempel man kan inspireras av. I Wales finns en kommissionär för framtida generationer som granskar att alla offentliga organ följer en långsiktig hållbarhetsprincip. I Finland finns ett permanent utskott för långsiktiga samhällsfrågor. Och i Israel fanns från 2001-2006 en "Commission for future generations" som kunde ingripa och avge yttranden i lagstiftningsärenden som bedömdes ha betydande effekt på kommande generationer. De kunde därmed fördröja lagstiftning vilket var ett effektivt maktmedel, säger Gustaf Arrhenius.
